Arbetstid

Fler ersätts för ändrade helger

Facket vill att de anställda ska kompenseras för den längre arbetstid som blivit följden av att nationaldagen fått helgstatus. Hittills finns bara ett Sifavtal som ger full ersättning, men fler är på väg.<br />

Publicerad 17 maj 2006, kl 12:00

När nationaldagen 6 juni blev röd dag förlorade samtidigt annandag pingst sin ställning som helgdag. Eftersom nationaldagen kan infalla på vilken som helst av veckans dagar, även lördagar och söndagar, medan annan dag pingst alltid infaller på en måndag, har antalet helgdagar minskat med två på en sjuårsperiod.
Bara på ett av Sifs minsta avtalsområden, virkesmätarnas, har man kommit överens om fullständig kompensation. De år nationaldagen infaller på en lördag eller söndag får de anställda en extra ledig dag. På ytterligare ett avtalsområde, energiföretagen, är ett liknande avtal på gång.
Utöver det finns inskrivet i flera avtal, bland annat teknikavtalet, att storhelgsersättning ska gälla på nationaldagen.
Fortfarande finns dock stort motstånd hos tjänsteföretagen mot att gå med på några eftergifter.

NIKLAS HALLSTEDT

Arbetstid

Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.

Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01

Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor — Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP

Forskning. Forskare vid Stanford har nyligen räknat ut att antalet feta personer i USA skulle minska med 2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.
Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.
Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.
Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala. 1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.
EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.