Det ska bli möjligt att ta ledigt från jobbet i upp till ett år och få ersättning motsvarande 85 procent av a-kassan. Nu ska förberedelserna för att införa friåret i hela landet den 1 januari 2005 dra igång. Det föreslår regeringen i budgetpropositionen.
Sedan snart två år har det funnits försöksverksamhet med friår i tolv kommuner. Två utvärderingar har visat att friåret inte gynnar de långtidsarbetslösa. Hälften av arbetsgivarna valde en vikarie de redan kände.
Löftet om friår fanns från början med i 121-punktsöverenskommelsen mellan socialdemokraterna och vänsterpartiet och miljöpartiet. Samma sak gäller försök med arbetstidsförkortning. Nu vill regeringen att de ska inledas nästa år. Enligt 121-punktsprogrammet ska arbetstidsförkortningens påverkan på hälsa och jämställdhet studeras.
De här förslagen får ingen positiv respons från facken.
- Det är bättre att ge människor större möjligheter att själva påverka hur de vill jobba, än att minska arbetstiderna och öka stressen. Det ger inget för folkhälsan, inte heller sysselsättningsmässigt. Det är fel väg att gå om man har tillväxt som mål, säger Sifekonomen Gösta Karlsson.
Även TCO menar att regeringen i stället för att lägga förslag om friår och arbetstidsförkortningar borde ha lyssnat till fackens gemensamma utspel om arbetstiderna. Facken har tidigare föreslagit ökad flexibel ledighet och ökat individuellt inflytande över när jobbet ska utföras.

NIKLAS HALLSTEDT/ CHRISTINA SWAHN