Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Dags att planera semestern

Nog kan sol och bad kännas främmande när aprilvädret gör sig påmint. Men vårmånaderna har en tendens att flyga förbi och sommaren närmar sig med stormsteg. Här är allt du behöver veta när det är dags att planera semestern.
Linnea Andersson Publicerad
Aliaksej Lasevich/Colourbox
Än i april kan badvattnet kännas lite svalt. Men för många är det dags att börja planera för sommaren. Aliaksej Lasevich/Colourbox

Även om det kan kännas avlägset kan det vara en god idé att börja planera semesterledigheten i tid. Om inte annat för din egen skull. Vill du spendera hela ledigheten med tjocka släkten i sommarstugan i år igen eller vill du hellre resa bort? Vill du ta ut all semester på en gång eller vill du sprida ut den?

Din arbetsgivare ska ha gett besked om semestern senast två månader innan du planerar att påbörja den. Du har rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommaren (juni till augusti), enligt semesterlagen. Har du tur har du ett kollektivavtal som ger dig ännu längre semester. I vissa avtal kan semesterrätten å andra sidan vara begränsad till tre veckor, och gäller då över semesterlagens fyra veckor.

Men vilka fler rättigheter har du? Kollega har samlat allt du behöver veta om semestern.

Vikarien, som hade jobbat ett år på företaget, kände att hon behövde semester och bad sin chef om ledigt. Det som hände sedan är otroligt – ni kommer inte att tro era ögon! Semesterrättigheter som får dig att häpna

Precis som för ovan nämnda vikarie, kan det vara svårt att ha kolla på sina rättigheter. Semesterlagen är svårtolkad och många arbetsgivare har inte riktigt koll på vad som gäller. Här är tio vanliga missförstånd

Obegränsad semester låter nog lockande för de flesta. Men se upp! Ofta bygger policys om obegränsad semester på att de anställda ska ta semester när de själva tycker att det funkar att vara borta från jobbet, vilket kan leda till att personalen får för lite ledigt

Daniel Strömberg, area manager för norra Europa på Nosto Solutions, har planerat det så att det inte blir någon semester i sommar. Han sparar semesterdagarna till i vinter. Vi frågade honom och några andra vi träffade på Webbdagarna om deras semesterplaner. 

Så här får du ut flest lediga dagar 2015. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland