Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Arbetstidsförkortningar kostar för mycket

Många försök med arbetstidsförkortning läggs ned, trots att de anställda anser dem vara lyckade. Orsaken är höga kostnader menar Jonas Malmberg, forskare på Arbetslivsinstitutet.
Publicerad
Malmberg har, på uppdrag av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, kartlagt försök med arbetstidsförkortningar. Han har sett att många läggs ned trots att de upplevs som lyckade.
- Det kostar för mycket pengar, exempelvis genom ökade personalkostnader eller försämrad service.
Inom industrin har parterna med framgång förhandlat fram arbetstidsförkortningar som betalas med minskat löneutrymme. Någon motsvarighet inom offentliga sektorn finns inte. Däremot finns det försök med arbetstidskonton, där den anställde har att välja mellan minskad arbetstid, högre lön och pensionssparande.
- Det är ungefär lika många som väljer extra ledighet som väljer cash. En mycket liten del väljer att pensionsspara, och det är väl inte en alltför djärv gissning att det inte blir så många som väljer det nästa år heller.
- Eftersom arbetstagarnas preferenser varierar tror jag att man ska vara försiktig att införa så att säga obligatorisk ledighet genom lagstiftning, säger Jonas Malmberg.
En annan anledning till att man inte bör lagstifta om arbetstidsförkortning är att parterna på lokal nivå är bättre rustade att fatta beslut som passar den egna organisationen.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.