Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Arbetstidsförkortningar kostar för mycket

Många försök med arbetstidsförkortning läggs ned, trots att de anställda anser dem vara lyckade. Orsaken är höga kostnader menar Jonas Malmberg, forskare på Arbetslivsinstitutet.
Publicerad
Malmberg har, på uppdrag av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, kartlagt försök med arbetstidsförkortningar. Han har sett att många läggs ned trots att de upplevs som lyckade.
- Det kostar för mycket pengar, exempelvis genom ökade personalkostnader eller försämrad service.
Inom industrin har parterna med framgång förhandlat fram arbetstidsförkortningar som betalas med minskat löneutrymme. Någon motsvarighet inom offentliga sektorn finns inte. Däremot finns det försök med arbetstidskonton, där den anställde har att välja mellan minskad arbetstid, högre lön och pensionssparande.
- Det är ungefär lika många som väljer extra ledighet som väljer cash. En mycket liten del väljer att pensionsspara, och det är väl inte en alltför djärv gissning att det inte blir så många som väljer det nästa år heller.
- Eftersom arbetstagarnas preferenser varierar tror jag att man ska vara försiktig att införa så att säga obligatorisk ledighet genom lagstiftning, säger Jonas Malmberg.
En annan anledning till att man inte bör lagstifta om arbetstidsförkortning är att parterna på lokal nivå är bättre rustade att fatta beslut som passar den egna organisationen.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.