Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Arbetstiden har gränser- även om du inte får övertidsersättning

Allt fler förhandlar bort övertidsersättningen i utbyte mot några extra semesterdagar, och kanske lite högre lön. Ofta är det en dålig affär för dig som anställd. Och att du avstår från övertidsersättning betyder inte att du ska jobba hur mycket som helst. Arbetstiden har gränser – det gäller alla.
Publicerad

Många säger ja till "oreglerad arbetstid" genom att skriva bort rätten till övertidsersättning. Pressade av arbetsgivaren. Eller lockade av friheten att planera det egna arbetet och få betalt i mer semester, kanske högre lön. Risken är att glida in i arbete utan gräns.

Övertidsersättning växlad mot några semesterdagar är en rysare för den som synar kalkylen.

Förhandlar du bort rätt till övertidsersättning riskerar du att i praktiken förlänga arbetstiden genom att arbetstiderna blir mer flytande. Men inget avtal om bortskriven övertidsersättning får ge dig längre arbetstid än vad som tillåts i lag och kollektivavtal.

En sådan förhandling sker i två steg, säger Sam Dandemar på HTF:s förhandlingssektion:

– I ett första steg avtalar tjänstemannen bort rätten till övertidsersättning i utbyte mot längre semester eller högre lön, eller båda. I ett andra steg kan man avtala bort reglerna i arbetstidsavtalets paragraf 2-5 om bland annat arbetstidens förläggning.

HTF råder dem som vill göra en sådan överenskommelse, trots att det ekonomiskt är en mycket dålig affär, att bara avtala bort övertidsersättningen, inte arbetstidsreglerna.

Det räcker med att avtala bort ersättningen i pengar och få längre semester eller mer pengar, eller båda, enligt Sam Dandemar. Men, betonar han:

– Även om man tar det andra steget och också avtalar bort arbetstidsreglerna, så innebär det inte att man har avtalat bort högsta tillåtna arbetstid!

Det man får förhandla bort begränsas nämligen uttryckligen i avtalet av EU-regler.

– För en chef som själv bestämmer när han eller hon måste stanna kvar och jobba kväll kan det förekomma att det blir lite mer än ordinarie arbetstid. Men bli det orimligt mycket under avtalets begränsningstid om fyra veckor eller en månad så kan han/hon själv reglera det och ta igen den tiden en annan dag, så att arbetstiden inte blir längre än tillåtet.

Tidigare stod det i avtalen att alla med lön över en viss nivå undantogs från övertidsersättning – den i pengar, inte kompledigheten – och fick fler semesterdagar i stället. Lönegränsen togs bort. Nu nämns bara vissa kategorier anställda som kan undantas genom överenskommelse. Men möjligheten att skriva bort övertidsersättning ser ut att ha överutnyttjats och tillämpas dessutom ibland som om gränslös arbetstid införts.

Därför tolkar HTF sedan några år avtalens skrivningar mer restriktivt. Där har Sif kommit längre. Tillsammans med Sif vill HTF tydligare avgränsa kretsen som kan avtala bort övertid.

Som arbetstagare har man rätt att säga upp avtal där man avsagt sig rätt till övertidsersättning. Men det kan vara svårt att gå emot något som tillämpas allmänt på en arbetsplats.

– Vid nyanställning känner sig många inte ha annat val än att skriva bort övertidsregler och godta erbjuden lön, semesterdagar och övriga villkor, allt i ett paket: Take it or leave it!

Det bästa, tycker vi från HTF, Sif och akademikerförbunden, vore att få in en skrivning i avtalen om att det inte går att avtala bort de här bestämmelserna det första anställningsåret, säger Sam Dandemar. Då skulle man få bort en väldig massa missbruk.

Du får inte jobba för mycket

Jobbar du mer än 40 timmar en vecka ska du arbeta mindre en annan vecka inom en 4-veckorsperiod. Så är det i HTF:s avtal. Där, och i Arbetstidslagen, finns regler för din arbetstid.

För arbetstiden finns regler i Arbetstidslagen och HTF:s kollektivavtal med arbetsgivarna.

Finns kollektivavtal på arbetsplatsen gäller vanligen också ett arbetstidsavtal. Där anges begränsningar för ordinarie arbetstid och i vilken utsträckning övertidsarbete är tillåtet.

Titta i första hand i kollektivavtalet. Där står vad som gäller på arbetsplatsen. Finns inga arbetstidsregler i kollektivavtalet är det Arbetstidslagen som gäller.

Enligt de avtal HTF tecknar får ordinarie arbetstid inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka under en begränsningsperiod på fyra veckor eller en kalendermånad.

Man kan alltså arbeta fler timmar en vecka, bara man kompenserar det genom att arbeta färre timmar vid ett annat tillfälle under samma begränsningsperiod.

I kollektivavtalet står vad som gäller på arbetsplatsen.

Räcker inte ordinarie arbetstid när extra insatser tillfälligt krävs får övertid tas ut, men inom vissa gränser. Arbetsgivaren får inte regelbundet låta någon arbeta över.

Enligt HTF:s avtal får högst 150 timmars allmän övertid tas ut per kalenderår. Ingen får arbeta mer än 48 timmar i genomsnitt per vecka, övertiden inräknad, under en begränsningsperiod om fyra veckor eller en kalendermånad. Finns det synnerliga skäl kan 75 timmar extra beviljas efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och HTF-klubben eller - om det inte finns någon klubb på arbetsplatsen – förbundet.

Chefen måste ha beordrat eller godkänt övertidsarbetet för att den anställde ska vara säker på att få ersättning. Hur stor ersättningen ska vara står i kollektivavtalet som gäller på arbetsplatsen.

Finns inget avtal om arbetstid på arbetsplatsen gäller Arbetstidslagen. Enligt den får övertid tas ut med högst 200 timmar per år om det finns särskilda behov av ökad arbetstid - men högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad.

 

Var fjärde HTF:are har avtalat bort övertidspeng

Det är vanligt på HTF-arbetsplatser att anställda förhandlar bort övertidsersättning. Det som tidigare mest gällde chefer har spridit sig till många andra.

Mer än var fjärde HTF-medlem hade år 2003 avtalat bort rätten till ersättning i pengar eller kompensation i tid när de arbetar övertid. I utbyte hade de fått högre lön eller några dagar extra semester, eller en kombination av båda. Agneta Funseth, som arbetar med HTF:s statistik, ser inga tecken på att tendensen att avtala bort övertidskompensation har brutits.

De flesta som hade mer semester än de lagstadgade 25 dagarna hade det för att de avstått från övertidsersättning, och nästan var tredje HTF:are hade längre semester.

Det som tidigare var ett specialarrangemang för de högst avlönade samt chefer som beordrar andras övertid och tjänstemän som själv styr förläggningen av sin arbetstid har spridits till många, och till grupper som saknar de nämnda villkoren.

– Det verkar som om detta har ökat även bland vanliga tjänstemän, att det kryper ner i befattningarna, kommenterar Agneta Funseth. När det gäller befattningar med fler än 25 semesterdagar så dominerar chefer och högre tjänstemän, men jag kan också se exempel på assistenter och annan kontorspersonal.

Inom ledningsarbete konstaterade hon att 66 procent hade mer än 25 semesterdagar. I gruppen som arbetar med kontors- och kundservicearbete var det 12 procent. Närmare 60 procent av utesäljarna hade fler än 25 semesterdagar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.