Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Äldre får inte möjlighet att trappa ned

Det blev inget förslag om rätt till deltid för äldre från Arbetstidskommittén. I stället nöjde sig utredningen med att föreslå smärre förändringar av ledighetslagarna.
Publicerad
Det allmänna pensionssystemet ger möjlighet att börja plocka ut pension redan från 61 års ålder. Men inte alla som vill kan utnyttja möjligheten att trappa ned, eftersom det är upp till arbetsgivarna att bevilja ledigt.
Genom att införa en sådan rättighet skulle äldre anställda kunna arbeta mindre de sista åren före pensioneringen. Men i Arbetstidskommittén slutbetänkande finns inget förslag om det.
- Vi tycker fortfarande att frågan inte är tillräckligt utredd. Vi hade inte tid att lägga ett konkret förslag, säger kommitténs ordförande Isa Skoog. Bland annat handlar det om konsekvenserna för arbetskraftsutbudet.
Enligt LO:s Ingemar Göransson, som har varit knuten till kommittén, har en försvårande omständighet varit arbetsgivarnas kraftiga motstånd.
Arbetstidskommittén nöjer sig nu med att föreslå förenklingar av ledighetslagarna. I dag gäller olika tidsgränser för olika typer av frånvaro som är semesterlönegrundande. I framtiden ska 180 dagar vara semestergrundande oavsett vilken typ av frånvaro det rör sig om. Undantaget är ledighet för arbetsskada. För föräldralediga, för vilka 120 dagar per barn är semestergrundande i dag, skulle förslaget betyda en vinst.
Kommittén vill också förkorta perioden man kan vara helt frånvarande från sitt arbete samtidigt som ledigheten är semestergrundande. En grupp som skulle drabbas är de långtidssjukskrivna. Kommittén påpekar att huvudregeln måste vara att semester tjänas in genom arbete.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.