Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

7 timmars arbetsdag med bibehållen lön

Det blev dödstyst på personal­mötet när Gabi Björsson, Afrikagruppernas generalsekreterare, hade talat färdigt. Sju timmars arbetsdag med bibehållen lön – hur skulle det gå?!
Publicerad
Jezzica Sunmo
Försöket med sju timmars arbetsdag inleddes precis när Anna Gren kom tillbaka från föräldraledigheten. Hon tycker att förkortningen har gjort henne effektivare på jobbet. I förgrunden till vänster: Maja Wolpher, till höger Gabi Björsson. Jezzica Sunmo

Gabi Björsson skrattar gott åt minnet. Hon tror att hon själv var orsak till att positiva reaktioner uteblev på personalmötet i augusti förra året.

– Jag kände själv en oro och tvekan. Skulle vi bli mer stressade? Men jag kände också att det var dags att testa. Jag och Unionenklubben hade pratat om en arbetstidsförkortning sedan 2012, berättar hon.

Den 1 september 2014 startade Afrikagrupperna försöket med sju timmars arbetsdag. Inga nyanställ­ningar, inga förändringar i arbetsuppgifter, bibehållen lön. För att underlätta togs den halvtimmeslånga kafferasten på eftermiddagen bort.

En timme mindre per dag - det är det bästa som hänt!

De tveksamheter som inledningsvis fanns är i dag som bortblåsta. Några var i början oroliga för att de kanske inte skulle hinna med arbetsuppgifterna – men det fanns också tankar kring det faktum att det kanske inte skulle bli någon skillnad. Hur skulle då de andra se på mig – hade jag jobbat för lite under åttatimmarsdagen? Men spänningarna och oron släppte och i dag är de flesta nöjda.

– En timme mindre per dag – det är det bästa som hänt! Tänk att den lilla timmen kan göra så stor skillnad, säger Anna Gren, som är temahandläggare.

Man har rätt till ett helt liv

Afrikagrupperna har kontor i Stockholm, Göteborg och Johannesburg. 13 personer arbetar på kontoret i Stockholm, 2 i Göteborg och 10 i Johannesburg. Alla har tidigare arbetat vanlig åttatimmarsdag.

– Jag tycker att den grundläggande arbetsfilosofin måste vara att man har rätt till ett helt liv. Man måste ha ork och tid även för livet utanför jobbet, det måste finnas en balans. Nu har jag tid att vila eller koppla av innan kvällen börjar. Det är en ”go” känsla och jag har kommit på mig själv med att tänka: Klockan är ju inte halv sex än och jag är hemma! säger Gabi Björsson.

Marja Wolpher, Unionenklubbens ordförande, är lika positiv.

– Jag upplever att jag verkligen fokuserar när jag arbetar. Jag är mer effektiv. Jag behöver inte heller stressa till och från jobbet och behöver inte ha dåligt samvete, varken mot min arbetsgivare eller mot familjen. Det är nog svårt att mäta, men det är en känsla av att jag mår bättre, säger hon.

Jag är mer effektiv.

Det hela började 2012 då Unionenklubbens styrelse skickade en artikel till generalsekreteraren Gabi om ett företag som hade infört kortare arbetstid. Det startade en dialog mellan facket och ledningen, där idén bollades fram och tillbaka vid deras möten. Var det möjligt? Hur skulle det fungera? Skulle något tas bort?

Den personalansvarige skulle ta fram mer information, men det var svårt. Organisationen mejlade olika instanser, bland annat politiska partier, för att höra om de visste mer eller hade erfarenheter. Vissa svarade inte ens. Men artikeln om företaget som infört sextimmarsdag hade etsat sig fast hos Gabi Björsson.

– Det intressanta var att chefen på det företaget var ganska negativ till att börja med, men blev positivt överraskad eftersom det ledde till en ekonomisk besparing, berättar hon.

I början av Afrikagruppernas försök gjorde ledningen en stressundersökning bland de anställda. Samma undersökning gjordes om vid årsskiftet. Resultaten jämfördes. Förändringarna var väldigt små, men de var positiva.

En jämförelse med antalet övertidstimmar under samma period året innan, gjordes också. Den visade ingen skillnad.
Vid årsskiftet gjorde Unionenklubben dessutom en enkätundersökning om hur de fackanslutna upplevde testet.  Det visade sig att de flesta var nöjda och ville behålla sjutimmarsdagen.

Svårt att ta ut övertid...

Däremot fanns det viss kritik från dem som jobbar med insamling. De har mycket hård belastning just under hösten. Linda Fredricsdotter, på insamlingen, menar att det är svårt att ta ut övertid eftersom arbetet nu omfattar färre timmar. Finns det bara sju timmar att laborera med kan det vara svårt att hitta utrymme för att ta ut den övertid som arbetats in. På Afrikagrupperna har de anställda reglerad arbetstid med rätt att ta ut eventuell övertid i timmar.

– Det blir också kortare tid tillsammans på kontoret. Spontana möten minskar. Men privat är det fantastiskt att ha sju timmars arbetstid, säger hon.

Testet pågår fortfarande. Beslut om den kortare arbetstiden ska permanentas tas av Afrikagruppernas styrelse nu under våren.

– Jag tror att styrelsen kommer att vara positiv. Vi vill vara en modern arbetsplats med balans mellan arbete och personligt liv, avslutar Gabi Björsson.

 

Mari Dahl
brev@kollega.se

 

Afrikagrupperna

7-timmars testet
Afrikagrupperna testar sedan september 2014 att minska arbetstiden från åtta till sju timmars arbetsdag på sina tre kontor. De anställda får bibehållen lön och oförändrade arbetsuppgifter.

Testet ska inte innebära nyanställningar, men den halvtimmeslånga kafferasten på eftermiddagen har slopats.

Varken stress eller övertid har ökat och de flesta är positiva och upplever en högre livskvalitet.
Beslut om den kortare arbetstiden ska permanentas eller inte fattas av organisationens styrelse i vår.

Afrikagrupperna
Afrikagrupperna jobbar med påverkansarbete och insamling i Sverige och bistånd i Angola, Moçambique, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe. Organisationen har kontor i Stockholm, Göteborg och Johannesburg med totalt 25 anställda. Personalen har reglerad arbetstid med rätt att ta ut övertid i lediga timmar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

De reser i arbetet – betalar med sin fritid

Fälttekniker i telekombranschen får inte lön för restid till och från sina uppdrag – i stället får de offra sin fritid. Det vill Unionen ändra på.
Ola Rennstam Publicerad 20 mars 2025, kl 13:05
Restid inte arbetstid. Fältteknikerna Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde.
Fältteknikerna Marcus Olsson och Nicklas Nordin i Östersund på väg ut på uppdrag i arbetsgivarens bil. De får ingen lön för restiden ut på uppdrag eftersom det inte räknas som arbetstid. Unionen kräver att det ändras och att teknikerna ges tillräcklig tid för vila och återhämtning. Foto: Linnea Vesterlund.

AVTAL 2025
Mil efter mil. Ofta på dåliga och hala vägar. Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde. Deras jobb är att reparera eller installera fiber vid nätverksstationer.

– Det kan röra sig som om upp mot två timmar bakom ratten – enkel väg. Det blir verkligen långa dagar, det är jobbigt särskilt som förälder att man är borta mycket från familjen, säger Nicklas Nordin.

”Rimligt att ha full lön för den tid vi reser”

Man skulle kunna tro att den som åker ut på ett uppdrag på arbetsgivarens initiativ och i företagets fordon gör det på arbetstid och med full lön. Men för fälttekniker i telekombranschen är det inte riktigt så, i stället sker bilresorna till stor del på teknikernas fritid. Som kompensation får de så kallad restidsersättning, som utgör en bråkdel av deras ordinarie timlön.

– Om jag har tre timmars restid fram och tillbaka får jag två timmars restidsersättning och en timma lön. Det känns inte jätteroligt att ta två timmar av min fritid och få en tredjedel betalt för tiden, säger Marcus Olsson.

Kollegan Nicklas Nordin instämmer:

– Det vore rimligt att ha full lön för den tid vi reser. Jag kan ha viss förståelse för att det kan vara svårt ekonomiskt för bolaget när vi har så långa avstånd. Men de borde åtminstone kunna höja vår restidsersättning, säger han.

För kort dygnsvila efter långa resor

Att resorna till och från arbetet vid IT-anläggningarna ute i skog och mark inte räknas som arbetstid får även konsekvenser för fältteknikernas dygnsvila. Vilan börjar nämligen räknas när arbetspasset är slut – det vill säga ute i fält. Tiden när teknikerna sitter bakom ratten och avverkar bilfärden hem räknas in i vilotiden.

– Att köra bil efter en hel arbetsdag ger absolut ingen vila eller återhämtning, man är ofta ganska mosig då efter all problemlösning. Vår dygnsvila borde rimligen inledas när man är hemma igen, i synnerhet då man jobbat natt efter ett ordinarie arbetspass, säger Marcus Olsson.

Fältteknikerna kallas ofta ut för att jobba natt – efter en hel arbetsdag. Efter att ha kommit hem framåt småtimmarna är det svårt att jobba som vanligt dagen därpå, berättar Marcus Olsson.

– Ibland får jag fyra timmars sömn efter ett nattpass innan jag ska upp och jobba igen. För att få möjlighet att vila ut ordentligt dagen efter måste jag använda min intjänade komptid och det känns inte så himla bra.

”Den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil ska uppbära lön”

Unionenklubben på Eltel har åtskilliga gånger tagit upp fältteknikernas situation med arbetsgivaren. Genom lokala överenskommelser har facket lyckats få till ersättning vid restid, men klubbordförande Björn Tallberg håller med fältteknikerna om att ersättningsnivån är för låg och allra helst borde vara i form av lön.

– Det är en viktig princip att den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil är i tjänst och ska uppbära lön, säger han.

Trötta förare fara i trafiken

De långa bilresorna påverkar också trafiksäkerheten. Marcus och Nicklas berättar att de på grund av trötthet ibland är tvungna att stanna vid vägkanten. Björn Tallberg betonar vikten av att få till ett bättre skydd för dem som har långa resor så att de får ett hållbart arbetsliv och tillräcklig återhämtning.

Björn Tallberg

– Det här handlar om en liten grupp lojala medarbetare som offrar sin fritid för arbetsgivaren. Trafiksäkerheten är en annan jätteviktig aspekt här och att få tillräcklig dygnsvila för våra medlemmar.

Klubben har samtidigt förståelse för att arbetsgivaren måste tänka på lönsamheten och menar att den återhållsamma restidsersättningen är ett sätt för bolaget att få ihop affären.

– Det råder hård konkurrens i vår bransch och marginalerna är små. Om villkoren ska kunna förbättras måste det ske i de centrala kollektivavtalen så att de blir lika för alla telekomföretag, säger Björn Tallberg.

Unionen: "Resor ska räknas som arbetstid"

Förbundet driver frågan centralt om rätten till ostörd fritid gentemot arbetsgivarorganisationen Tech Sverige. I årets avtalsrörelse kräver Unionen att restiden ska räknas in i den sammanlagda veckoarbetstiden, ett krav som man även drev i förra avtalsrörelsen utan att lyckas få arbetsgivarsidan på telekom att ändra sig. 

Ia Hamn

– Det förekommer mycket restid i branschen, tid som ligger utanför den ordinarie arbetstiden och som inkräktar på våra medlemmars fritid. Vi vill se stärkta regler kring arbetstid och restid kopplat till ett socialt liv. Alltså att arbetsgivaren är skyldig att planera in återhämtning och se till att det går att förena arbete med familj och fritid, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen. 

Enligt Unionen har områdena som fältteknikerna ska täcka blivit större på senare år varpå de måste resa allt längre sträckor.

– Om du reser långt fem dagar i veckan ökar arbetsmiljörisker som att man somnar bakom ratten eller skadar sig i arbetet. Det ger verkligen inte vila och återhämtning under tiden man reser, säger Ia Hamn.

En del arbetsgivare menar att återhämtningen oftast löser sig lokalt med förstående chefer, men enligt Unionen är det inget hållbart argument.

– Vi vill att det ska vara samma förutsättningar, oavsett var man jobbar. Att våra medlemmar får återhämtning ska inte hänga på att man har en schyst chef.

Unionens krav inom Telekomavtalet

  • Löneökningar 4,2 %
  • Avsättning till arbetstidsförkortning. 
  • Rätt till ostörd fritid genom stärkta regler för arbetstid och restid.

Unionen har cirka 9 000 medlemmar i telekombranschen.

Arbetsgivarna vill inte kommentera

Varken Eltel eller Tech Sverige vill ställa upp på en intervju och svara på Kollegas frågor om fältteknikernas arbetsvillkor. I en skriftlig kommentar svarar Tech Sveriges förhandlingschef Einar Humlin:

“Vi har en pågående dialog med våra motparter och ser vikten av en god balans i arbetslivet, där frågor som restid och återhämtning är en del av helheten. Detta hanteras inom ramen för gällande regelverk och kollektivavtal. Vi kommenterar dock inte specifika krav under pågående förhandlingar.”

Vad räknas som restid?

  • Om du ska arbeta på ett annat ställe än din ordinarie arbetsplats och behöver resa dit utanför din ordinarie arbetstid så kallas tiden som går åt till själva resan för restid. I det inkluderas väntetider mellan till exempel bussar och flyg samt vid tågbyten och liknande.
  • Restid utanför din ordinarie arbetstid räknas som huvudregel inte som arbetstid. Om du däremot reser under din ordinarie arbetstid, så betraktas det som arbetstid.
  • Om du har rätt till restidsersättning är det viktigt att ha koll på vilka timmar som räknas som restid.
  • Läs mer om restid här.

KÄLLA: Unionen