Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

7 timmars arbetsdag med bibehållen lön

Det blev dödstyst på personal­mötet när Gabi Björsson, Afrikagruppernas generalsekreterare, hade talat färdigt. Sju timmars arbetsdag med bibehållen lön – hur skulle det gå?!
Publicerad
Jezzica Sunmo
Försöket med sju timmars arbetsdag inleddes precis när Anna Gren kom tillbaka från föräldraledigheten. Hon tycker att förkortningen har gjort henne effektivare på jobbet. I förgrunden till vänster: Maja Wolpher, till höger Gabi Björsson. Jezzica Sunmo

Gabi Björsson skrattar gott åt minnet. Hon tror att hon själv var orsak till att positiva reaktioner uteblev på personalmötet i augusti förra året.

– Jag kände själv en oro och tvekan. Skulle vi bli mer stressade? Men jag kände också att det var dags att testa. Jag och Unionenklubben hade pratat om en arbetstidsförkortning sedan 2012, berättar hon.

Den 1 september 2014 startade Afrikagrupperna försöket med sju timmars arbetsdag. Inga nyanställ­ningar, inga förändringar i arbetsuppgifter, bibehållen lön. För att underlätta togs den halvtimmeslånga kafferasten på eftermiddagen bort.

En timme mindre per dag - det är det bästa som hänt!

De tveksamheter som inledningsvis fanns är i dag som bortblåsta. Några var i början oroliga för att de kanske inte skulle hinna med arbetsuppgifterna – men det fanns också tankar kring det faktum att det kanske inte skulle bli någon skillnad. Hur skulle då de andra se på mig – hade jag jobbat för lite under åttatimmarsdagen? Men spänningarna och oron släppte och i dag är de flesta nöjda.

– En timme mindre per dag – det är det bästa som hänt! Tänk att den lilla timmen kan göra så stor skillnad, säger Anna Gren, som är temahandläggare.

Man har rätt till ett helt liv

Afrikagrupperna har kontor i Stockholm, Göteborg och Johannesburg. 13 personer arbetar på kontoret i Stockholm, 2 i Göteborg och 10 i Johannesburg. Alla har tidigare arbetat vanlig åttatimmarsdag.

– Jag tycker att den grundläggande arbetsfilosofin måste vara att man har rätt till ett helt liv. Man måste ha ork och tid även för livet utanför jobbet, det måste finnas en balans. Nu har jag tid att vila eller koppla av innan kvällen börjar. Det är en ”go” känsla och jag har kommit på mig själv med att tänka: Klockan är ju inte halv sex än och jag är hemma! säger Gabi Björsson.

Marja Wolpher, Unionenklubbens ordförande, är lika positiv.

– Jag upplever att jag verkligen fokuserar när jag arbetar. Jag är mer effektiv. Jag behöver inte heller stressa till och från jobbet och behöver inte ha dåligt samvete, varken mot min arbetsgivare eller mot familjen. Det är nog svårt att mäta, men det är en känsla av att jag mår bättre, säger hon.

Jag är mer effektiv.

Det hela började 2012 då Unionenklubbens styrelse skickade en artikel till generalsekreteraren Gabi om ett företag som hade infört kortare arbetstid. Det startade en dialog mellan facket och ledningen, där idén bollades fram och tillbaka vid deras möten. Var det möjligt? Hur skulle det fungera? Skulle något tas bort?

Den personalansvarige skulle ta fram mer information, men det var svårt. Organisationen mejlade olika instanser, bland annat politiska partier, för att höra om de visste mer eller hade erfarenheter. Vissa svarade inte ens. Men artikeln om företaget som infört sextimmarsdag hade etsat sig fast hos Gabi Björsson.

– Det intressanta var att chefen på det företaget var ganska negativ till att börja med, men blev positivt överraskad eftersom det ledde till en ekonomisk besparing, berättar hon.

I början av Afrikagruppernas försök gjorde ledningen en stressundersökning bland de anställda. Samma undersökning gjordes om vid årsskiftet. Resultaten jämfördes. Förändringarna var väldigt små, men de var positiva.

En jämförelse med antalet övertidstimmar under samma period året innan, gjordes också. Den visade ingen skillnad.
Vid årsskiftet gjorde Unionenklubben dessutom en enkätundersökning om hur de fackanslutna upplevde testet.  Det visade sig att de flesta var nöjda och ville behålla sjutimmarsdagen.

Svårt att ta ut övertid...

Däremot fanns det viss kritik från dem som jobbar med insamling. De har mycket hård belastning just under hösten. Linda Fredricsdotter, på insamlingen, menar att det är svårt att ta ut övertid eftersom arbetet nu omfattar färre timmar. Finns det bara sju timmar att laborera med kan det vara svårt att hitta utrymme för att ta ut den övertid som arbetats in. På Afrikagrupperna har de anställda reglerad arbetstid med rätt att ta ut eventuell övertid i timmar.

– Det blir också kortare tid tillsammans på kontoret. Spontana möten minskar. Men privat är det fantastiskt att ha sju timmars arbetstid, säger hon.

Testet pågår fortfarande. Beslut om den kortare arbetstiden ska permanentas tas av Afrikagruppernas styrelse nu under våren.

– Jag tror att styrelsen kommer att vara positiv. Vi vill vara en modern arbetsplats med balans mellan arbete och personligt liv, avslutar Gabi Björsson.

 

Mari Dahl
brev@kollega.se

 

Afrikagrupperna

7-timmars testet
Afrikagrupperna testar sedan september 2014 att minska arbetstiden från åtta till sju timmars arbetsdag på sina tre kontor. De anställda får bibehållen lön och oförändrade arbetsuppgifter.

Testet ska inte innebära nyanställningar, men den halvtimmeslånga kafferasten på eftermiddagen har slopats.

Varken stress eller övertid har ökat och de flesta är positiva och upplever en högre livskvalitet.
Beslut om den kortare arbetstiden ska permanentas eller inte fattas av organisationens styrelse i vår.

Afrikagrupperna
Afrikagrupperna jobbar med påverkansarbete och insamling i Sverige och bistånd i Angola, Moçambique, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe. Organisationen har kontor i Stockholm, Göteborg och Johannesburg med totalt 25 anställda. Personalen har reglerad arbetstid med rätt att ta ut övertid i lediga timmar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland