Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

7 timmars arbetsdag med bibehållen lön

Det blev dödstyst på personal­mötet när Gabi Björsson, Afrikagruppernas generalsekreterare, hade talat färdigt. Sju timmars arbetsdag med bibehållen lön – hur skulle det gå?!
Publicerad
Jezzica Sunmo
Försöket med sju timmars arbetsdag inleddes precis när Anna Gren kom tillbaka från föräldraledigheten. Hon tycker att förkortningen har gjort henne effektivare på jobbet. I förgrunden till vänster: Maja Wolpher, till höger Gabi Björsson. Jezzica Sunmo

Gabi Björsson skrattar gott åt minnet. Hon tror att hon själv var orsak till att positiva reaktioner uteblev på personalmötet i augusti förra året.

– Jag kände själv en oro och tvekan. Skulle vi bli mer stressade? Men jag kände också att det var dags att testa. Jag och Unionenklubben hade pratat om en arbetstidsförkortning sedan 2012, berättar hon.

Den 1 september 2014 startade Afrikagrupperna försöket med sju timmars arbetsdag. Inga nyanställ­ningar, inga förändringar i arbetsuppgifter, bibehållen lön. För att underlätta togs den halvtimmeslånga kafferasten på eftermiddagen bort.

En timme mindre per dag - det är det bästa som hänt!

De tveksamheter som inledningsvis fanns är i dag som bortblåsta. Några var i början oroliga för att de kanske inte skulle hinna med arbetsuppgifterna – men det fanns också tankar kring det faktum att det kanske inte skulle bli någon skillnad. Hur skulle då de andra se på mig – hade jag jobbat för lite under åttatimmarsdagen? Men spänningarna och oron släppte och i dag är de flesta nöjda.

– En timme mindre per dag – det är det bästa som hänt! Tänk att den lilla timmen kan göra så stor skillnad, säger Anna Gren, som är temahandläggare.

Man har rätt till ett helt liv

Afrikagrupperna har kontor i Stockholm, Göteborg och Johannesburg. 13 personer arbetar på kontoret i Stockholm, 2 i Göteborg och 10 i Johannesburg. Alla har tidigare arbetat vanlig åttatimmarsdag.

– Jag tycker att den grundläggande arbetsfilosofin måste vara att man har rätt till ett helt liv. Man måste ha ork och tid även för livet utanför jobbet, det måste finnas en balans. Nu har jag tid att vila eller koppla av innan kvällen börjar. Det är en ”go” känsla och jag har kommit på mig själv med att tänka: Klockan är ju inte halv sex än och jag är hemma! säger Gabi Björsson.

Marja Wolpher, Unionenklubbens ordförande, är lika positiv.

– Jag upplever att jag verkligen fokuserar när jag arbetar. Jag är mer effektiv. Jag behöver inte heller stressa till och från jobbet och behöver inte ha dåligt samvete, varken mot min arbetsgivare eller mot familjen. Det är nog svårt att mäta, men det är en känsla av att jag mår bättre, säger hon.

Jag är mer effektiv.

Det hela började 2012 då Unionenklubbens styrelse skickade en artikel till generalsekreteraren Gabi om ett företag som hade infört kortare arbetstid. Det startade en dialog mellan facket och ledningen, där idén bollades fram och tillbaka vid deras möten. Var det möjligt? Hur skulle det fungera? Skulle något tas bort?

Den personalansvarige skulle ta fram mer information, men det var svårt. Organisationen mejlade olika instanser, bland annat politiska partier, för att höra om de visste mer eller hade erfarenheter. Vissa svarade inte ens. Men artikeln om företaget som infört sextimmarsdag hade etsat sig fast hos Gabi Björsson.

– Det intressanta var att chefen på det företaget var ganska negativ till att börja med, men blev positivt överraskad eftersom det ledde till en ekonomisk besparing, berättar hon.

I början av Afrikagruppernas försök gjorde ledningen en stressundersökning bland de anställda. Samma undersökning gjordes om vid årsskiftet. Resultaten jämfördes. Förändringarna var väldigt små, men de var positiva.

En jämförelse med antalet övertidstimmar under samma period året innan, gjordes också. Den visade ingen skillnad.
Vid årsskiftet gjorde Unionenklubben dessutom en enkätundersökning om hur de fackanslutna upplevde testet.  Det visade sig att de flesta var nöjda och ville behålla sjutimmarsdagen.

Svårt att ta ut övertid...

Däremot fanns det viss kritik från dem som jobbar med insamling. De har mycket hård belastning just under hösten. Linda Fredricsdotter, på insamlingen, menar att det är svårt att ta ut övertid eftersom arbetet nu omfattar färre timmar. Finns det bara sju timmar att laborera med kan det vara svårt att hitta utrymme för att ta ut den övertid som arbetats in. På Afrikagrupperna har de anställda reglerad arbetstid med rätt att ta ut eventuell övertid i timmar.

– Det blir också kortare tid tillsammans på kontoret. Spontana möten minskar. Men privat är det fantastiskt att ha sju timmars arbetstid, säger hon.

Testet pågår fortfarande. Beslut om den kortare arbetstiden ska permanentas tas av Afrikagruppernas styrelse nu under våren.

– Jag tror att styrelsen kommer att vara positiv. Vi vill vara en modern arbetsplats med balans mellan arbete och personligt liv, avslutar Gabi Björsson.

 

Mari Dahl
brev@kollega.se

 

Afrikagrupperna

7-timmars testet
Afrikagrupperna testar sedan september 2014 att minska arbetstiden från åtta till sju timmars arbetsdag på sina tre kontor. De anställda får bibehållen lön och oförändrade arbetsuppgifter.

Testet ska inte innebära nyanställningar, men den halvtimmeslånga kafferasten på eftermiddagen har slopats.

Varken stress eller övertid har ökat och de flesta är positiva och upplever en högre livskvalitet.
Beslut om den kortare arbetstiden ska permanentas eller inte fattas av organisationens styrelse i vår.

Afrikagrupperna
Afrikagrupperna jobbar med påverkansarbete och insamling i Sverige och bistånd i Angola, Moçambique, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe. Organisationen har kontor i Stockholm, Göteborg och Johannesburg med totalt 25 anställda. Personalen har reglerad arbetstid med rätt att ta ut övertid i lediga timmar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.