Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsskada

Företagshälsorna riskerar bli av med 200 anställda

Regeringen tar bort 130 miljoner kronor i stöd till företagshälsovården.
- Det är ett hårt slag mot arbetshälsan i landet, konstaterar Lars Hjalmarson, vd på intresseorganisationen SFH.
Niklas Hallstedt Publicerad

Enligt Sveriges Företagshälsor, SFH, har omkring 1,5 miljoner anställda i Sverige ingen företagshälsovård alls i dag. Deras möjligheter att få det lär inte bli bättre. I budgetpropositionen föreslår regeringen att de 130 miljoner kronor som tidigare satsats på stöd till företagshälsovården, och som infördes 2009, ska tas bort.

- Företagshälsovårdsbranschen fick ett bidrag för varje företag som anslöt sig och ett bidrag för varje anställd som gjorde ett besök hos företagshälsan. Det infördes som ett smörjmedel för att få igång branschen. Nu är regeringens bedömning att stödet kan tas bort.  I stället ska det läggas mer pengar på koordinerade insatser, det vill säga ren rehabilitering, säger Erik Magni, pressekreterare hos socialförsäkringsminister Ulf Kristersson.

Rehabiliteringsstödet är dock ingen nyhet. Redan tidigare fanns det 160 miljoner avsatta för ändamålet. Av dessa har dock bara en bråkdel använts. Enligt Erik Magni handlar det i år om mellan 15 och 20 miljoner som kommer att gå åt.

Regeringen anslår nu 30 miljoner nästa år, en summa som ökas till 50 miljoner 2015 och 100 miljoner 2016. Ytterligare en skillnad är att pengarna i framtiden ska gå direkt till arbetsgivarna, i stället för till företagshälsan.

Intresseorganisationen SFH anser att effekterna av regeringens förslag blir flerfaldigt negativa och varnar bland annat för en fortsatt ökning av sjukfrånvaron och att färre kommer att kunna jobba efter 65.

 Dessutom spår man att runt 200 anställda i branschen blir av med sina jobb.

- När de pratar om en satsning på 30 miljoner så är det en minskning.  Den här branschen är olönsam. Det handlar om läkare, sjuksköterskor och beteendevetare och andra som måste bort, säger Lars Hjalmarson, SFH:s vd.

- Vi skulle långsiktigt ha velat omvandla det tidigare stödet till ett mer hållbart system. Men i sig är inte bidragen det viktiga utan hur man kan underlätta för arbetsgivare och anställda att få tidig hjälp.

Även Unionen anser att förändringen av bidragen till företagshälsovården är ett misstag.

- Det är inte bra att man tar bort det befintliga bidraget till företagshälsovård och ersätter det med ett bidrag till rehabilitering. Det är en samhällsviktig fråga att det finns en fungerande företagshälsovård som kan arbeta förebyggande, långsiktigt och med god kännedom om arbetsplatsen, säger Unionens Mikael Dubois, utredare av socialförsäkringssystemen.

- Det är obetänksamt att ta bort stödet till förebyggande insatser. I dag ser vi att den arbetsrelaterade psykiska ohälsan ökar. Då krävs det att det finns en fungerande företagshälsa som är där hela tiden och jobbar med den psykosociala arbetsmiljön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsskada

Domstol: Skada på rasten var en arbetsskada

En kvinna ramlade på väg till en lunchrestaurang och skadade axeln. Försäkringskassan ansåg att olyckan inte var ett olycksfall i arbetet och nekade kvinnan ersättning. Nu har högsta förvaltningsdomstolen avgjort frågan.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 14:34
Högsta förvaltningsdomstolen
Högsta förvaltningsdomstolen anser att ett fall på lunchrasten är ett olycksfall. Kvinnan som ramlade kan nu få rätt till ersättning från Försäkringskassan. Foto: Carl Johan Erikson

Den som skadar sig på lunchrasten kan ha rätt till ersättning för arbetsskada. Det slår högsta förvaltningsdomen fast efter att ha prövat en händelse där en kvinna ramlade på väg till en restaurang.

Kvinnan är anställd av en stiftelse i Göteborg. Under en planeringsdag för drygt fyra år sedan åkte hon och andra styrelsemedlemmar från en möteslokal i stadsdelen Majorna till centrala Göteborg för att äta lunch. När hon klev av spårvagnen ramlade hon och fick en fraktur i axeln.

Skadan gjorde att hon inte kunde arbeta som vanligt och hon sökte därför livränta från Försäkringskassan. Livränta är ekonomisk ersättning för inkomstförlust vid arbetsskada. 

Försäkringskassan nekade kvinnan ersättning

Försäkringskassan nekade kvinnan ersättning. Resan till lunchstället hade inte nära samband med arbetet eftersom kvinnan inte brukade äta lunch där och det låg långt bort från möteslokalen, enligt Försäkringskassan. Därför omfattas inte skadan av arbetsskadeförsäkringen.

Kvinnan överklagade, med hjälp av Unionen, beslutet till förvaltningsrätten i Göteborg. Rätten gick på Försäkringskassans linje. Enligt domen fanns inte ett tillräckligt starkt samband mellan olyckan och arbetet för att kvinnan skulle ha rätt till livränta.

Fick rätt i kammarrätten

Kvinnan överklagade återigen – och fick rätt av kammarrätten i Göteborg. Kammarrätten anser att syftet med resan hänger samman med kvinnans arbete. Resan gjordes på betald arbetstid tillsammans med andra styrelsemedlemmar. Om olyckan inte hade inträffat skulle hon efter lunchen ha åkt tillbaka till möteslokalen. Därför ska fallet betraktas som ett olycksfall i arbetet och kvinnan kan ha rätt till livränta, enligt domen.

Att ramla på lunchen är olycksfall i arbetet

Den domen överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen av Försäkringskassan. Domstolen har nu avgjort ärendet och avslår Försäkringskassans överklagan. Skadan är att klassa som en arbetsskada och därför ska Försäkringskassan utreda om kvinnan har rätt till livränta.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen bör utgångspunkten vara att skadan ska klassas som arbetsskada om arbetstagaren vid olyckstillfället utför något i arbetsgivarens intresse.

Högsta förvaltningsdomstolen är sista instans och prövar bara mellan en och två procent av de mål som kommer till domstolen. Kvinnan har företrätts av Unionen.

Vad är livränta?

  • Livränta kan ersätta inkomst som du förlora när du har råkat ut för en arbetsskada.
  • För att få livränta krävs att du har förlorat minst en femtondel av din inkomst under ett år eller mer.
  • Livräntan betalas ut varje månad och ersätter inkomsten som du förlorar. 
  • Det högsta beloppet du kan få är 444 000 kronor per år.