Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Det räcker inte med att anmäla en arbetsskada hos Försäkringskassan för att den ska prövas, du måste även ansöka om ersättning. För tio år sedan ville 20 000 personer ha pengar för en skada de ådragit sig i arbetet. Förra året låg siffran på 2 400, en minskning med 88 procent under nio år. Och är det inte någon som kräver pengar, så blir försäkringen billigare för staten.
- Att försäkringen börjar försvinna är ingenting som regeringarna genom åren verkar sörja. Det spar pengar, men ur ett fackligt perspektiv är det olyckligt eftersom anställda inte får den ersättning de har rätt till om de skadar sig och dessutom får man en felaktig bild av vad skadorna kostar samhället och vilka förbättringar som kan behövas i arbetsmiljön, säger Claes Jansson, enhetschef på LO-TCO Rättsskydd.
Rättsskyddet har tidigare pratat med 3 000 fackliga företrädare inom LO-, TCO- och Sacoförbunden för att reda ut vad minskningen beror på. Och bilden är dyster. Arbetsmiljön har inte blivit bättre, snarare beskriver man en vardag med högt tempo och tuffare klimat på arbetsplatserna.
Med osäkra anställningar vill man inte vara till besvär och anser att anmälningarna endast är ett byråkratiskt krångel som ändå inte leder till någonting. Men den kanske största orsaken till antalet minskade prövningar är att när rehabiliteringskedjan infördes för några år sedan och den tidsbegränsade sjukersättningen togs bort så finns det inte längre någon naturlig tidpunkt för när en arbetsskada ska prövas.
För 15 år sedan kostade arbetsskadeförsäkringen staten drygt sju miljarder kronor om året. Enligt Försäkringskassans prognoser kommer utgifterna att landa på omkring 3,3 miljarder kronor 2015, för att ytterligare minska till 2,7 miljarder kronor 2019.
- Om det fortsätter i den här takten kommer staten till slut nästan inte skjuta till några pengar. Ett fåtal kommer kunna få ersättning och beslutsfattare kommer att få intrycket att allt är frid och fröjd, att arbetsskadorna inte existerar.
På längre sikt tror Claes Jansson att det även finns en risk att attityder till olika arbeten kommer att påverkas om människor vet att de inte är skyddade.
- Arbetsskadeförsäkringen bygger på att samhället har nytta av att folk arbetar och har ett skydd om de har ett jobb med farliga arbetsuppgifter. Men om det skyddet försvinner, om brandmannen inte vill göra vilka insatser som helst för hen vet att det finns risk för en skada och att den skadan inte blir ersatt. Var hamnar vi då?
Socialförsäkringen finansieras till största delen av statliga medel och ersättning från kommuner.
Medan föräldraförsäkringen och sjukförsäkringen gick back med 12 miljarder kronor förra året gick arbetsskadeförsäkringen plus med 424 miljoner kronor.
Även om du jobbar hemifrån har din arbetsgivare ansvar för sin arbetsmiljö. Men skulle du råka ut för en arbetsskada är ditt skydd betydligt svagare. Är du på kontoret så täcks i princip allt som sker på betald arbetstid och inom kontorets väggar. Jobbar du hemma måste olyckan ha skett i ”påtagligt och direkt samband med det arbete som utförs”, vilket är betydligt svårare att bevisa. Det fick en tjänsteman som hade beordrats hemmajobb under smittspridningen av covid-19 erfara.
Medan mannen jobbade lossnade strömkabeln till hans dator och föll i golvet. När han böjde sig ner för att sätta i den, reste sig hans treårige son som lekte under bordet och mannen fick hans huvud på hakan vilket orsakade en tandskada. Eftersom skadan uppstått när han jobbade anmälde han det som en arbetsskada och Försäkringskassan gav honom rätt till ersättning för tandvårdskostnader.
Ett ombud för socialförsäkringen överklagade beslutet och menade att olyckshändelsen inte kunde skyllas på jobbet - alltså inte en arbetsskada. Det hela gick hela vägen till högsta förvaltningsdomstolen som ändrade beslutet med motiveringen att olyckan hade med mannens privatliv att göra eftersom det var sin sons huvud han krockade med.
Lagstadgad försäkring
Den som drabbas av en arbetsskada kan ansöka om olika ersättningar från arbetsskadeförsäkringen. De vanligaste är livränta (ersättning för inkomstförlust) och ersättning för kostnader (för tandvård, särskilda hjälpmedel eller sjukvård utomlands).
TFA
De allra flesta har även kollektivavtalad Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), som ger extra ersättning om du skadar dig på jobbet, till eller från jobbet eller får en arbetssjukdom. TFA-avtalet är ett kollektivavtal som ger ekonomiskt skydd till den som råkar ut för en arbetsskada.
Det kan vara farligt att ta sig till och från jobbet. Under 2019 och 2020 inträffade över 15 000 sådana färdolycksfall, enligt en rapport från Afa Försäkring. I statistiken ingår inte bil- eller motorcykelolyckor eftersom sådana täcks av trafikskadeförsäkringen.
Bland unga i åldern 16-25 år är hot och våld det vanligaste färdolycksfallet. Det beror på att de oftare jobbar i yrken där man går hem sent på kvällen. På andra plats kommer olyckor med elsparkcyklar, enligt rapporten.
– Denna orsak till ett färdolycksfall har ökat för varje år de senaste åren, och särskilt i den yngre åldersgruppen, säger Emil Askestad, analytiker och statistiker på Afa Försäkring.
Risken för att råka ut för ett färdolycksfall ökar med åren. Äldre råkar oftare ut för fallolyckor än yngre och skadar sig dessutom oftare när de ramlar. Det tar också längre tid för äldre att återhämta sig efter en olycka.
Kvinnor skadar sig oftare än män. Orsaken kan vara att de oftare går, cyklar eller åker kollektivt till jobbet jämfört med män. Bland kvinnor är fallolyckor vanligare än cykelolyckor – bland män är förhållandet det omvända. Enligt Emil Askestad kan en förklaring till det vara att kvinnor oftare har hala skor med klackar.
I storstadsregionerna är cykelolyckor vanligast, medan fallolyckor dominerar i övriga landet. Det är farligast att ta sig till jobbet i Stockholms län, med Västerbotten på andra plats. Det beror på att det ofta är halt där på vintern, enligt Emil Askestad.
Antalet färdolyckor varierar över åren. En förklaring till det kan vara att vissa år domineras av snö och halka, medan andra är mildare och torrare. I statistiken finns dessutom en tydlig pandemieffekt: År 2020 arbetade många hemifrån och då minskade antalet färdolyckor rejält jämfört med året innan.
- Kostnader för läkarvård, sjukgymnastik och läkemedel.
- Sveda och värk om du är sjukskriven i mer än 30 dagar.
- Bestående fysiska och psykiska besvär.
- Vanprydande ärr.
- Förlust av tand.
Om godiset erbjuds på arbetsplatsen är det att betrakta som olycksfall i arbetet och då omfattas du av försäkringen. Skulle du däremot ta med dig godiset hem, eller att din chef skickar hem ett påskägg gäller det inte.
Finns det programpunkter som gäller till en viss tid så gäller försäkringsskyddet för den tiden. Då är det också underförstått att när programmet är slut, så är du på platsen under eget ansvar.
Om god fysik är av särskild vikt för att du ska kunna utföra dina arbetsuppgifter gäller försäkringen, till exempel för brandmän och poliser som behöver vara i fysisk form för att kunna utföra sitt jobb. Det räcker alltså inte med att säga att det är bra för arbetsgivaren att jag är frisk och vältränad. Men betald friskvårdstimme, på arbetstid i arbetsgivarens lokaler, omfattas.
Det hörs kanske på namnet att här är man utanför jobbets domäner, så här gäller inte försäkringen.
Om du befinner dig i arbetsgivarens lokaler och bränner dig på kaffet, halkar på väg till kaffeautomaten eller gör illa dig så är det att betrakta som olycksfall i arbetet. Kraven handlar hela tiden om att hitta ett samband mellan arbetet och den skada du råkat ut för.
Är det schemalagda programpunkter, förväntas du delta i alla aktiviteter eller är det frivilligt? Räknar chefen med att du ska vara på plats och utföra vissa sysslor så kan man generellt säga att försäkringsskyddet gäller.
Sammanfattningsvis kan man säga att vad du utför för sysslor när skadan inträffar har stor betydelse för om arbetsskadeförsäkringen gäller eller inte. Det är underordnat vilken veckodag det är, var du befinner dig eller vad klockan är.
Källa: Per Winberg, utbildningsledare på Afa Försäkring.