Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Yttrandefrihet på SVT prövas i AD

För två år sedan skrev Unionenmedlemmen Mikael Wadström på Facebook om var han ansåg att ett blivande kontor borde placeras. Om han hade rätt att göra det eller inte är nu en fråga i Arbetsdomstolen, som har att ta ställning till om Wadströms arbetsgivare, SVT, brutit mot kollektivavtalet och hur långt yttrandefriheten sträcker sig.
Johanna Rovira Publicerad
Kollega
Dagens förhandling i Arbetsdomstolen rörde Unionens stämning mot SVT efter att en anställd förflyttats på grund av ett uttalande på Facebook. Kollega

Mikael Wadström hade jobbat som reporter och programledare för Östnytt på Sveriges television i 23 år, när han en dag för två år sedan kallas in till chefen och får veta att han agerat olämpligt. Det olämpliga består i att han på Facebook skrivit att det planerade regionkommunkontoret i Östergötland bör placeras i Norrköping och inte i Linköping.

- Ursprungligen hade jag skaffat Facebook för att följa mina barnbarn men efter ett möte på jobbet, där det med all önskvärd tydlighet framgick att vi skulle engagera oss i sociala medier, försökte jag bli mer aktiv och hade precis fått 211 vänner, berättar Mikael Wadström.

- Som Norrköpingsbo var jag i högsta grad engagerad i kontorets placering, men jag trodde att jag fortsatte diskussionen i en chattråd som bara mina vänner kunde se. Hade jag vetat att tråden var offentlig hade jag kanske varit mindre vass i formuleringarna.

Fast det är inte formuleringarna i sig som utgör problem för Wadströms arbetsgivare, utan det faktum att han engagerat sig offentligt. Wadström fick hjälp att plocka bort inlägget efter första mötet och trodde saken var utagerad fastän han stördes över att arbetsgivaren lagt sig i något han gjort på sin fritid. Men någon vecka senare blir han inkallad igen och får en skriftlig reprimand samt beskedet att han inte får arbeta som programledare förrän efter valet 2014. Inte heller ska han få göra några reportage med politisk bäring.

- De ansåg att jag kompromoterat SVT. Jag vägrade skriva under erinran eftersom jag tyckte det var vansinne efter 23 års prickfri tjänst. Tiden efteråt var trist – och ensam. Många på företaget har anledning att akta sig för den som står i onåd hos cheferna, berättar Mikael Wadström i rätten.

- SVT har tydliga och omfattande regler avseende opartiskhet och Wadström har genom att skriva inlägget agerat i strid mot de riktlinjer som finns. Vi menar att han offentliggjort sin uppfattning i en politisk och kontroversiell fråga, säger SVT:s ombud arbetsrättsjuristen Karolina Sjöberg under första rättegångsdagen.

Huruvida kontorets placering var politisk och kontroversiell, eller möjligtvis en valfråga, blev föremål för en del diskussion i AD. Inget politiskt parti har drivit frågan och Unionen hävdar att frågan knappast är särskilt kontroversiell. Gun Karlsson, Unionens klubbordförande på SVT fick i AD frågan om det blivit någon reaktion efter Mikael Wadströms Facebookinlägg:

- Det var ingen storm överhuvudtaget i den frågan. Det enda stället det stormade på var i chefsleden på SVT och den stormen handlade om Mikaels agerande, inte själva sakfrågan, svarar Gun Karlsson som också förklarar att Wadströms Facebookinlägg enligt henne inte strider mot någon av SVT:s policys och public serviceavtalet.

Unionen hävdar tvärtom att det är SVT:s agerande som strider mot avtalet. Unionens förbundsjurist Lars Åström menar att SVT agerat illojalt genom att ge Wadström en erinran och omplacera honom.

- Mikael Wadström är journalist, han har rätt att delta i offentlig debatt, ja han är nästan skyldig att delta enligt Europakonventionen. På vilket sätt har hans agerande skadat SVT? Arbetsgivaren har inte ens påstått att man fått några påpekanden utifrån.

I många kollektivavtal finns det tydligt inskrivet att det ska finnas en ömsesidig lojalitet mellan arbetstagare och arbetsgivare, dock inte i SVT:s avtal. Unionen menar ändå att SVT-avtalets rader om ömsesidig hänsyn och respekt är synonyma med lojalitetsparagrafen.

SVT hävdar å sin sida att formuleringen bara handlar om respekt medarbetare sinsemellan samt mellan chefer och medarbetare och att skrivningen därmed inte är skadeståndsgrundande.

- Oj då. Då förstår jag inte alls varför det står med i kollektivavtalet, där allt är skadeståndsgrundande och inte i en policy? Sade Bo Hallberg, avtalsexpert på Unionen som kallats in för att förklara hur man diskuterade när avtalet skrevs.

- 2007 kom regeln om ömsesidig lojalitet in i avtalet om än formulerat i andra ord - jag har sett formuleringen om hänsyn och respekt som analog med ömsesidig lojalitet och det var även det som sades i förhandlingarna.

Det omtvistade regionkommunalkontoret är numera inrättat i Linköping och Mikael Wadström har hunnit gå i pension. Men rättegången fortsätter och dom väntas först om åtta veckor då det förhoppningsvis blir klart hur långt yttrandefriheten sträcker sig.

- Jag anser att jag gjort det som varje journalist bör göra, men om man bortser från mig så har den här historien fått till följd att det har blivit skrämmande tyst på redaktionerna, även när man borde uttrycka sin åsikt, säger Mikael Wadström och citerar en kollega: 

- Det är visst högt i tak på SVT – bara man kryper.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Frågade om en privat tjänst – blev avskedad

Mannen frågade sin kollega om han kunde hämta en vattenspridare under arbetstid, som han köpt privat. Det uppskattades inte av företaget han jobbade på, som gav honom sparken.
Lina Björk Publicerad 18 september 2025, kl 09:12
Skylt på arbetsdomstolen
Mannen bad sin kollega om en privat tjänst, vilket resulterade i att han blev av med jobbet. Foto: Claudio Bresciani / TT

Mannen jobbade som lagerarbetare och sedan produktionsledare på grossistföretaget Martin & Servera när han i våras blev avskedad. Orsakerna var enligt företaget: han hade avvikit från arbetsplatsen under instämplad tid, han hade inte stämplat in sina kollegor på rätt sätt, han hade orsakat bristande arbetsmiljö och slutligen hade han bett medarbetare om privata tjänster. 

Mannen själv har gett förklaringar till händelserna. Bland annat har han åkt hem på raster och följt med sitt barn till sjukhus under arbetstid, men alltid kommunicerat det med sina chefer. 

Saknade avtal för nattarbete

Grossistföretaget saknade tillfälligt avtal för nattarbete. Men enligt Unionens stämningsansökan har anställda varit pressade att bli klara med sitt plock av varor under kvällsskiftet, även om midnatt ibland passerats. Den tiden har tagits ut i ledighet eller ersättning efteråt. Det har hanterats likadant av alla andra produktionsledare och registrerad tid har även godkänts av attesterande chefer. 

Den dåliga arbetsmiljön anser arbetsgivaren att mannen orsakat genom att bestraffa vissa medarbetare, medan han själv anser att han ställt rimliga krav på anställda som inte gjort sitt jobb. 

Slutligen är det en vattenspridare som orsakat mannen problem. När en arbetskamrat skulle göra en körning till Norrköping frågade produktionsledaren om kollegan kunde tänka sig att ta med en vattenspridare tillbaka som han köpt privat. Kollegan svarade ja. 
Händelsen tillsammans med arbetsgivarens andra argument gjorde att mannen avskedades i maj. 

Unionen stämmer i AD

Avskedande får ske om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren, vilket Unionen inte anser att medlemmen har gjort. Unionen stämmer därför arbetsgivaren på 190 000 kronor i allmänt skadestånd och vill att domstolen förklarar avskedandet ogiltigt. 

Kollega har sökt Martin & Servera som inte vill kommentera ärendet. 

Arbetsrätt

Nekades rehab – fick sparken

En sjukskriven IT-utvecklare nekades rehabinsatser från arbetsgivaren. När Unionen blev inkopplat påstod företaget att mannen inte längre jobbade kvar. Ett avsked, menar facket som nu stämt IT-bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 2 september 2025, kl 13:04
En sjukskriven IT-utvecklare i Stockholm nekades rehabilitering och avskedades utan uppsägningshandling. Unionen stämmer nu arbetsgivaren för brott mot LAS och kräver skadestånd. På bilden syns en IT-utvecklare i en serverhall.
IT-bolaget nekade medarbetaren rehabiliteringsinsatser och dök inte upp på rehabmöte med Försäkringskassan. När Unionen ville diskutera saken med bolaget meddelade ledningen att mannen inte jobbade kvar.
Foto: Colourbox

Hösten 2024 blev en IT-utvecklare på ett Stockholmsföretag sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. När Försäkringskassan bokade in ett rehabiliteringsmöte med arbetsgivaren visade det sig att företaget inte ville delta. Bolaget upprättade heller ingen rehabiliteringsplan, vilket man är skyldig till enligt lag (se faktaruta) och ingen chef följde upp hur medarbetaren mådde.

Bolaget: ”Olovlig frånvaro”

Företaget hävdar att IT-utvecklaren varit olovligt frånvarande från arbetet men det tillbakavisas av Unionen.

Annika Jonasson
Annika Jonasson

– Vår medlem har inte varit olovligen frånvarande, däremot har han missat att lämna in ett läkarintyg, vilket har sin grund i hans hälsotillstånd. Arbetsgivaren har haft god kännedom om hans sjukdomshistorik och att han var sjukskriven, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.

Hon påpekar vidare att arbetsgivaren borde ha utrett varför läkarintyget inte lämnades in.
– I det här fallet har arbetsgivaren inte vidtagit några rehabiliteringsinsatser eller någon plan för återgång.

Unionen: ”Orimligt”

När Unionens ombudsman kallade till förhandling med företaget meddelade bolaget att IT-utvecklaren inte längre jobbade kvar, detta på grund av den olovliga frånvaron.
– Det är ett agerande som vi anser vara jämförbart med ett avskedande, säger Annika Jonasson.

Enligt Unionen har IT-utvecklaren inte fått någon uppsägningshandling som visar att anställningen upphört. Nu har förbundet stämt arbetsgivaren för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

– Det är helt orimligt att avsluta en anställning för en sjukskriven medarbetare, som på grund av sitt hälsotillstånd, inte haft möjlighet att skicka in ett läkarintyg, säger Annika Jonasson.

Fotnot: Kollega söker företaget för en kommentar.

Arbetsgivaren skyldig att rehabilitera

  • Den som är sjukskriven har rätt till ett förstärkt anställningsskydd. Det innebär att arbetsgivaren – i princip – inte får säga upp medarbetaren på grund av din sjukdom.
  • Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar, en skyldighet att bidra till att medarbetaren kan gå tillbaka till arbetet.
  • Arbetsgivarens skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit till följd av arbetet eller om den har andra orsaker. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt.
  • Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete – en rehabiliteringsplan –om det förväntas ta mer än 60 dagar innan medarbetaren är helt tillbaka i arbete.
     

Arbetstagare skyldig att medverka

  • En arbetstagare är skyldig att medverka till sin egen rehabilitering. Det innebär att vara villig att testa olika åtgärder som arbetsgivaren föreslår, att komma till möten och kommunicera med sin chef. 

KÄLLA: Unionen och Försäkringskassan

Arbetsrätt

Strul med konkurrensklausul – tänk på det här

Ett sätt att skydda sin verksamhet eller en inlåsning av anställda som vill byta jobb? Att konkurrensklausuler finns i anställningsavtal är inte ovanligt, men kan orsaka bekymmer när du vill sluta.
Lina Björk Publicerad 1 september 2025, kl 06:01
hand som skriver på ett papper
Det finns en rad saker att fundera på innan du skriver på ett anställningskontrakt med en konkurrensklausul. Foto: Shutterstock

Miljonbelopp i skadestånd. Det kan bli resultatet om en anställd startar upp konkurrerande verksamhet eller tar med sig kunder till ett nytt jobb. Att ha en konkurrensklausul i anställningskontraktet innebär en förlängning av lojalitetsplikten: du får inte ta med dig viktig information från din arbetsgivare och använda den hos en konkurrent eller i egen verksamhet. 

Så vad ska man tänka på? Det finns en del både före och efter du har skrivit på ditt anställningskontrakt. 
 

Innan du skriver på:


1. Det är svårt att kräva saker innan du skrivit på anställningskontrakt för ett nytt jobb, men läs noggrant igenom vad en konkurrensklausul skulle betyda för dig. 

2. Villkoren i ett anställningskontrakt är förhandlingsbara. 

3. Får du kompensation? Enligt kollektivavtal har du rätt till skälig ersättning med 60 procent av den tidigare månadsinkomsten under tiden klausulen gäller. 

4. Hur länge ska den gälla? Enligt praxis är det rimligt att en yttersta gräns kan ligga på ett år. Som längst får bindningstiden inte vara längre än två år. 

5. Vad ska skyddas? Är det kundregister eller företagshemligheter är det okej, men klausuler som hindrar anställda från att söka nytt jobb är inte okej. 

6. Finns det ett vite eller skadestånd? Du kan vara förpliktigad till ett skadestånd om du bryter mot klausulen. Det ska enligt avtal inte överstiga sex månadslöner. 

 

Efter att du skrivit på: 


1. Om du skrivit på ett anställningskontrakt med en konkurrensklausul så gäller den till ni kommit överens om annat eller att den prövats i domstol. 

2. Även om klausulen känns oskälig är det viktigt att inte bryta mot den. 

3. När du skrivit på ett kontrakt med en konkurrensklausul ska fackklubben på företaget informeras om det. Finns ingen klubb ska den lokala representanten informeras. 

4. Om din arbetsgivare vill begära skadestånd för att du brutit på konkurrensklausulen ska det förhandlas lokalt via klubben om en sådan finns. Kommer man inte överens går det vidare centralt och slutligen kan tvisten lösas i en skiljenämnd. (En skiljenämnd är ett organ som i stället för en domstol avgör tvister som inte blir offentliga).

Strul med konkurrensklausul  – i domstolen

Arbetsdomstolen 2018 
Dataspelsföretagets värvningsklausuler

Tre anställda på ett dataspelsföretag hade en värvningsklausul i sitt anställningskontrakt som innebar att de under två år efter avslutad anställning inte fick anlita sina gamla kollegor. Förbudet gällde även för personer som börjat på företaget efter att de tre slutat. Arbetsdomstolen ansåg att värvningsklausulen hade tydliga inlåsningseffekter och motverkade rörligheten på arbetsmarknaden. Klausulerna bedömdes därför vara ogiltiga. 

 

Arbetsdomstolen 2017 
Regionchef startade ko konkurrerande verksamhet

En regionchef på ett företag som jobbade med hushållsnära tjänster hade en konkurrensklausul i sitt anställningskontrakt, som förbjöd honom att konkurrera med företaget i två år efter avslutad anställning. Ingen kompensation skulle utgå under tiden.
Regionchefen startade ett snarlikt företag som sin forna arbetsgivare och drogs till domstol. Här gick man dock på den anställdes linje. Bindningstiden var för lång, han hade inte fått någon ersättning under tiden och klausulen förhindrade marknadskonkurrens snarare än skyddade kundregister och företagshemligheter. Den ansågs därför oskälig. 

 

Arbetsdomstolen 2017
Konsulten fick betala skadestånd

En konsult som jobbade på en redovisningsbyrå i Lund förbjöds att under två år efter avslutad anställning jobba med företagets kunder. När han bröt mot klausulen hävdade han att företaget begränsade hans möjlighet att utföra sitt arbete. Arbetsdomstolen gick dock på arbetsgivarens linje och konstaterade att Lund tillhör en av Sveriges största städer och han hade stor möjlighet att hitta andra kunder på annat håll än hos sin forna arbetsgivare. Han dömdes därför att betala skadestånd till redovisningsbyrån. 

 

Arbetsdomstolen 2005
Hjälpte svärson med konkurrerande företag

En företagare som jobbade i bilfraktsbranschen sålde sitt företag till ett bolag inom samma bransch. I affärsöverenskommelsen ingick en klausul som sa att mannen inte fick bedriva konkurrerande verksamhet, då skulle ett vite om fem miljoner kronor betalas ut. Mannen hjälpte dock sin svärson att starta upp ett företag inom samma härad och bolaget begärde sitt vite. Arbetsdomstolen ansåg dock att vitet var oskäligt och att mannen inte direkt haft en konkurrerande verksamhet då han hjälpt sin svärson. Man jämkade därför summan till 400 000 kronor. 

När får arbetsgivaren införa en konkurrensklausul?

  • För att en arbetsgivare ska få införa en konkurrensklausul måste det finnas ett legitimt syfte och ett intresse som får anses objektivt skyddsvärt för arbetsgivaren. 
  • Finns kollektivavtal gäller normalt ett särskilt kollektivavtal som har särskilda regler för konkurrensklausuler. Saknas kollektivavtal är bedömningen om konkurrensklausulen kan anses skälig. 

Källa: Unionen