Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Yttrandefrihet på SVT prövas i AD

För två år sedan skrev Unionenmedlemmen Mikael Wadström på Facebook om var han ansåg att ett blivande kontor borde placeras. Om han hade rätt att göra det eller inte är nu en fråga i Arbetsdomstolen, som har att ta ställning till om Wadströms arbetsgivare, SVT, brutit mot kollektivavtalet och hur långt yttrandefriheten sträcker sig.
Johanna Rovira Publicerad
Kollega
Dagens förhandling i Arbetsdomstolen rörde Unionens stämning mot SVT efter att en anställd förflyttats på grund av ett uttalande på Facebook. Kollega

Mikael Wadström hade jobbat som reporter och programledare för Östnytt på Sveriges television i 23 år, när han en dag för två år sedan kallas in till chefen och får veta att han agerat olämpligt. Det olämpliga består i att han på Facebook skrivit att det planerade regionkommunkontoret i Östergötland bör placeras i Norrköping och inte i Linköping.

- Ursprungligen hade jag skaffat Facebook för att följa mina barnbarn men efter ett möte på jobbet, där det med all önskvärd tydlighet framgick att vi skulle engagera oss i sociala medier, försökte jag bli mer aktiv och hade precis fått 211 vänner, berättar Mikael Wadström.

- Som Norrköpingsbo var jag i högsta grad engagerad i kontorets placering, men jag trodde att jag fortsatte diskussionen i en chattråd som bara mina vänner kunde se. Hade jag vetat att tråden var offentlig hade jag kanske varit mindre vass i formuleringarna.

Fast det är inte formuleringarna i sig som utgör problem för Wadströms arbetsgivare, utan det faktum att han engagerat sig offentligt. Wadström fick hjälp att plocka bort inlägget efter första mötet och trodde saken var utagerad fastän han stördes över att arbetsgivaren lagt sig i något han gjort på sin fritid. Men någon vecka senare blir han inkallad igen och får en skriftlig reprimand samt beskedet att han inte får arbeta som programledare förrän efter valet 2014. Inte heller ska han få göra några reportage med politisk bäring.

- De ansåg att jag kompromoterat SVT. Jag vägrade skriva under erinran eftersom jag tyckte det var vansinne efter 23 års prickfri tjänst. Tiden efteråt var trist – och ensam. Många på företaget har anledning att akta sig för den som står i onåd hos cheferna, berättar Mikael Wadström i rätten.

- SVT har tydliga och omfattande regler avseende opartiskhet och Wadström har genom att skriva inlägget agerat i strid mot de riktlinjer som finns. Vi menar att han offentliggjort sin uppfattning i en politisk och kontroversiell fråga, säger SVT:s ombud arbetsrättsjuristen Karolina Sjöberg under första rättegångsdagen.

Huruvida kontorets placering var politisk och kontroversiell, eller möjligtvis en valfråga, blev föremål för en del diskussion i AD. Inget politiskt parti har drivit frågan och Unionen hävdar att frågan knappast är särskilt kontroversiell. Gun Karlsson, Unionens klubbordförande på SVT fick i AD frågan om det blivit någon reaktion efter Mikael Wadströms Facebookinlägg:

- Det var ingen storm överhuvudtaget i den frågan. Det enda stället det stormade på var i chefsleden på SVT och den stormen handlade om Mikaels agerande, inte själva sakfrågan, svarar Gun Karlsson som också förklarar att Wadströms Facebookinlägg enligt henne inte strider mot någon av SVT:s policys och public serviceavtalet.

Unionen hävdar tvärtom att det är SVT:s agerande som strider mot avtalet. Unionens förbundsjurist Lars Åström menar att SVT agerat illojalt genom att ge Wadström en erinran och omplacera honom.

- Mikael Wadström är journalist, han har rätt att delta i offentlig debatt, ja han är nästan skyldig att delta enligt Europakonventionen. På vilket sätt har hans agerande skadat SVT? Arbetsgivaren har inte ens påstått att man fått några påpekanden utifrån.

I många kollektivavtal finns det tydligt inskrivet att det ska finnas en ömsesidig lojalitet mellan arbetstagare och arbetsgivare, dock inte i SVT:s avtal. Unionen menar ändå att SVT-avtalets rader om ömsesidig hänsyn och respekt är synonyma med lojalitetsparagrafen.

SVT hävdar å sin sida att formuleringen bara handlar om respekt medarbetare sinsemellan samt mellan chefer och medarbetare och att skrivningen därmed inte är skadeståndsgrundande.

- Oj då. Då förstår jag inte alls varför det står med i kollektivavtalet, där allt är skadeståndsgrundande och inte i en policy? Sade Bo Hallberg, avtalsexpert på Unionen som kallats in för att förklara hur man diskuterade när avtalet skrevs.

- 2007 kom regeln om ömsesidig lojalitet in i avtalet om än formulerat i andra ord - jag har sett formuleringen om hänsyn och respekt som analog med ömsesidig lojalitet och det var även det som sades i förhandlingarna.

Det omtvistade regionkommunalkontoret är numera inrättat i Linköping och Mikael Wadström har hunnit gå i pension. Men rättegången fortsätter och dom väntas först om åtta veckor då det förhoppningsvis blir klart hur långt yttrandefriheten sträcker sig.

- Jag anser att jag gjort det som varje journalist bör göra, men om man bortser från mig så har den här historien fått till följd att det har blivit skrämmande tyst på redaktionerna, även när man borde uttrycka sin åsikt, säger Mikael Wadström och citerar en kollega: 

- Det är visst högt i tak på SVT – bara man kryper.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts. 

Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.