Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vägrade ställa upp på bedrägeri - blev av med jobbet

Någon på arbetsplatsen förfalskade hennes namnteckning. När hon protesterade blev hon av med jobbet. Nu stämmer Sif företaget för brott mot anställningsskyddslagen.<br />
Publicerad
Medlemmen hade varit anställd i ett litet familjeföretag i tre år, när hon blev uppringd av ett försäkringsbolag. Enligt försäkringsbolaget skulle hon som ekonomiansvarig ha utfärdat intyg på förlorad arbetsersättning på grund av stormen Gudrun för tre ur ägarfamiljen, som alla jobbar i företaget.
Medlemmen kände inte till intygen. När hon fick dem faxade till sig kunde hon konstatera att hon hade varit på semester när intygen skrevs och att hennes namnteckning var förfalskad. Chockad vände hon sig till arbetsgivaren för att få en förklaring. Enligt medlemmen fick hon då först besked att hon inte skulle lägga sig i hans affärer. När hon stod på sig ska arbetsgivaren ha sagt att han hade varit tvungen att skicka in intygen och att det är så det fungerar vid mindre företag.
När arbetsgivaren sedan ville att medlemmen skulle skicka ytterligare handlingar till försäkringsbolaget vägrade hon. Hon tänkte inte medverka i något som hon tyckte verkade vara bedrägeri. Arbetsgivaren ska då ha sagt att om hon inte utförde sina arbetsuppgifter kunde hon se sig om efter ett nytt jobb.
Därefter åkte ägarparet på semester, men de kommande veckorna blev ändå svåra för Sifmedlemmen som behandlades som luft av arbetskamraterna. Enligt en av dem ska arbetsgivaren ha informerat de anställda om att medlemmen misskött sitt arbete. Situationen blev inte bättre när ägarparet kom tillbaka. Då fick hon bland annat höra att hon förstört deras semester genom sitt uppförande.
Det här ledde till att hon bad att bli uppsagd, vilket arbetsgivaren vägrade gå med på. Sifmedlemmen berättade då att hon mådde så dåligt att hon skulle uppsöka läkare och kontakta Sif. Arbetsgivarens reaktion blev att uppmana henne att säga upp sig själv och försvinna, något som Sifmedlemmen vägrade. Dagen därpå gick hon till läkare och blev sjukskriven med diagnosen krisreaktion. På inrådan av Sif frånträdde hon sin anställning en månad senare.
- Att frånträda anställningen är en möjlighet man har vid avtalsbrott från arbetsgivarens sida. Den vanligaste orsaken är att arbetsgivaren inte betalar ut lön, säger Sifs förbundsjurist Magnus Bäckström.
Sif stämmer nu företaget för brott mot anställningsskyddslagen och kräver 100 000 kronor i skadestånd. Företaget har agerat på ett sätt "som är otillbörligt och i strid med god sed på arbetsmarknaden" och medlemmens frånträdande av anställningen är "att jämställa med ett avskedande av henne från bolagets sida utan någon giltig grund", skriver Magnus Bäckström i stämningsansökan.
Sif kräver också ett skadestånd på 10 000 kronor för brott mot semesterlagen, då företaget inte betalt den semesterersättning som medlemmen har rätt till.
Till det kommer ersättning för de inkomster medlemmen förlorat.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.

Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY