Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vägrade fiffla - blev uppsagd

Priset för att säga ifrån kan bli högt. När Pelle Bergwall vägrade skriva på falska intyg sades han upp av stålkoncernen Böhler Uddeholm.
Publicerad
Pelle Bergwall, som arbetat inom stålindustrin i över 30 år, senast som marknadschef, berättar om hur den österrikiska koncernen som köpt anrika Uddeholm Strip Steel i Munkfors ville att han skulle utfärda svenska verkscertifikat för stensågsstål som tillverkats i Österrike.
- Kunderna skulle luras att tro att stensågsstålet kom från Munkfors och var av hög svensk kvalitet. Stensågsstålet skulle göras i Österrike, kunderna skulle få fakturor, verkscertifikat, ordererkännanden, packnotor och andra intyg från Uddeholm. Jag skulle utfärda det och vara ansvarig för hela tillvägagångssättet. Och fick höra att så här går det till på andra håll, säger Pelle Bergwall.
För honom var detta otänkbart, därför vände han sig till Sif för att få råd.
- Vi kan inte rekommendera dig att intyga sådant som inte är riktigt, refererar Sifs ombudsman Sven-Erik Westerhaag det svar han gav hösten 1999.
- Det handlar om civilkurage att stå emot om en chef beordrar en brottslig handling, säger Sven-Erik Westerhaag.
Pelle Bergwall var övertygad om att han skulle få gehör hos ledningen. I ett fax till vd:n Gerhard Tichler, senare även till styrelseordförande Horst Königslehner och koncernchef Claus Raidel ifrågasatte Pelle förfarandet.
- Jag fick inget svar från Tichler och Königslehner. Däremot svarade Raidel att han inte kunde se att något fel begåtts, säger Pelle Bergwall.
Men Pelle Bergwall stod på sig.
- Han var inte beredd att ställa upp på oegentligheter, säger Sven-Erik Westerhaag.
Efter att han sagts upp försökte Sif ogiltigförklara uppsägningen och krävde skadestånd i förhandlingar och till sist i skiljenämnd.
Enligt Sifs förbundsjurist Roland Bergqvist avbröts förhandlingarna eftersom en skiljedom skulle ge Pelle Bergwall munkavle, vilket han inte ville.
Pelle Bergwall hävdar att anledningen till uppsägningen var att han vägrade att vara ansvarig för affärshandlingarna.
- Företaget har aldrig nämnt det. Däremot sa de att han agerat illojalt när han öppet kritiserat vd och styrelsens strategi och inriktning avseende bolaget, säger Sven-Erik Westerhaag.
Denna tydlighet och rakhet passar inte utländska ägare, konstaterar Sven-Erik Westerhaag.
- Det är svårt att visa stort civilkurage utan att komma i kläm.
Jan-Eric Agnemyr som då var personalchef på Uddeholm Strip Steel vill inte kommentera uppsägningen.
Flera har sagts upp och reagerat på den österrikiska ledningen sätt att leda ett företaget. Medarbetare talar om "management by fear".
Enligt Sifordföranden Sverre Larsson har stämningen nu förändrats. I juni meddelade koncernen att 156 miljoner ska investeras i Munkfors.
- De har gjort bra saker men metoderna har inte varit så roliga alla gånger, säger Sverre Larsson och antyder att det tog en tid innan ledningen anpassade sig efter svenska lagar och förordningar.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.

Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.