Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Utköp av förtroendevalda oroar Unionen

Att företag betalar för att bli av med skickliga förtroendevalda kränker föreningsrätten. Även om omfattningen inte är alarmerande, enligt en ny undersökning från Unionen, är det illa nog att det ens förekommer, menar förbundet.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
"Vi måste ha nolltolerans mot dessa utköp", säger Max Wivhagen, central ombudsman på Unionen. Shutterstock

Unionen behöver stärka de förtroendevaldas rättigheter på arbetsplatsen, ansåg några förtroendevalda och skickade in en motion till förbundsstyrelsen. Motionsskrivarna menade att det förekommer att arbetsgivare köper ut förtroendevalda som är på hugget och att fenomenet att betala en summa för att få fackligt aktiva att säga upp sig, dessutom ökar.

En intern arbetsgrupp fick i uppdrag att undersöka hur det egentligen förhåller sig med utköp av förtroendevalda och reda ut om de strategiska utköpen av fackliga som av arbetsgivaren kan uppfattas som besvärliga, ökat eller minskat i antal de senaste åren. 

– Visst förekommer det utköp, men kanske inte i den utsträckning vi befarade, säger Max Wivhagen, central ombudsman på Unionen, som tillsammans med en jurist och en statistiker ingick i arbetsgruppen.

Efter att ha finkammat förbundets interna system kontaktade arbetsgruppen alla Unionens regionala ombudsmän för att undersöka om de kände till några utköp. Flertalet regioner hade inga utköp av just fackligt aktiva att rapportera. I de fall gruppen fick napp gick man till botten med vad som i själva verket låg bakom utköpen, för att eliminera utköp som berodde på annat.

Läs mer: Stort skadestånd krävs för uppsagd klubbordförande

– Vi hittade enstaka fall där man kunde konstatera att förtroendevalda blivit utköpta men där köpet inte handlade om förtroendeuppdraget, utan till exempel om dålig personkemi mellan någon i klubben och arbetsgivaren, säger Max Wivhagen.

– Det förekom också ömsesidiga överenskommelser om avslut i samband med exempelvis uppnådd pensionsålder. De fallen räknade vi bort.

Arbetsgruppen kunde inte med säkerhet fastställa om uppköpen minskat eller ökat i omfång, men Max Wivhagen anser att det är illa nog att det alls förekommer att företag dumpar duktiga förtroendevalda genom att betala ut avgångsvederlag för att bli av med dem.

– Även om vi inte hittade en lavinartad ökning är det fortfarande ett problem. I slutändan handlar det om föreningsrättskränkning. Företagen måste förstå att det inte är okej att köpa ut förtroendevalda. Ingen förtroendevald ska behöva utsättas för det.

Det är extra graverande att det är företag med kollektivavtal det handlar om. Genom att teckna avtal har dessa företag åtagit sig att följa de givna regler som gäller, menar Max Wivhagen.

– De flesta företag följer reglerna, men det är beklagligt att det finns företag som inte ser fördelarna med engagerade förtroendevalda, säger Max Wivhagen och uppmanar alla förtroendevalda som hamnar i en situation där frågan om uppköp kommer på tapeten, att höra av sig till något av Unionens regionkontor.

– Vi måste ha nolltolerans mot dessa utköp  – det drabbar ju duktiga människor som i grunden bara vill hjälpa sina kollegor och hjälpa företaget att göra rätt för sig, säger han. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.

Arbetsrätt

Kameraövervakades – fick löneavdrag för toapauser

Kvinnan övervakades av 15 kameror på jobbet och företaget gjorde avdrag på lönen om hon tog för långa toapauser. Kamerabevakningen är en enorm kränkning av kvinnans personliga integritet, menar Unionen som nu stämt arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 13:06
Det populära Göteborgskaféet installerade 15 kameror som, enligt Unionen, användes för att kontrollera hur effektivt personalen arbetar. Toabesök och samtal med kollegor ledde till löneavdrag. Företaget nekar till Unionens anklagelser. Foto: Colourbox

UPPDATERAD.
Kaféet, som ligger vid Avenyn i centrala Göteborg, har installerat 15 kameror i lokalerna. De sitter uppsatta i samtliga utrymmen, förutom på toaletterna och i omklädningsrummen. Kamerabevakningen av personalen sker både i realtid och i efterhand då ledningen granskar inspelat material.

Gick på toa för länge – fick avdrag på lönen

Under det senaste året har arbetsgivaren även börjat använda kamerabevakningen för att granska medarbetarnas arbetsprestationer och i förlängningen som underlag för löneavdrag. 

En Unionenmedlem, som jobbat på kafét i tio år, fick i somras bland annat avdrag på sin lön för toalettbesök som ansågs för långa, samtal med kollegor som klassificerades som ”tjôta med kollega” och för att hon pratade "överdrivet" mycket med kunderna. Carl Siljehamre är förbundsjurist på Unionen och företräder kvinnan.

Vår medlem fick ett löneavdrag på elva timmar. Sen hade chefen lagt till ytterligare fem timmars avdrag i ”administrationsavgift” eftersom hon hade behövt sitta och titta igenom filmerna, säger han och fortsätter:
Det är självklart att man ska kunna få gå på toa på arbetstid, jag har aldrig varit med om att någon fått löneavdrag för det.

Kräver 100 000 i skadestånd

Unionen reagerar på arbetsgivarens systematiska och omfattande övervakning av personalen och har nu stämt bolaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Förbundet kräver 100 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

I sin stämningsansökan påpekar Unionen att medlemmen aldrig gett sin tillåtelse till kamerabevakningen och att bolaget saknar lagligt stöd för den. 

Unionen: ”En enorm kränkning

Genom att använda kamerabevakningen till att göra avdrag på medlemmens lön har bolaget dessutom använt den till ett annat ändamål än det avsedda. Att ha 15 övervakningskameror uppsatta i en kafélokal beskriver Carl Siljehamre som häpnadsväckande

Det är verkligen en enorm kränkning av vår medlems personliga integritet att ständig vara övervakad på det här sättet på sin arbetsplats. Unionen ser mycket allvarligt på det här, säger han.

Kaféet tillbakavisar Unionens anklagelser

Kaféets chef har en annan bild av arbetsförhållandena och påpekar att det mesta Unionen påstår är helt felaktigt. I ett mejlsvar till Kollega skriver företaget att man inte vet hur många kameror som är aktiva ”vi har inte räknat, men 15 låter inte som en siffra som stämmer.”. Enligt bolaget har kamerorna inte använts till att utvärdera några arbetsprestationer.

"Prata med kunderna inte en arbetsuppgift"

Företaget tillbakavisar också att det gjorts avdrag på medarbetarens lön men påpekar att personalens toabesök, telefonsamtal med mera ska ske under den betalda paustid de har under sina pass:
”Att prata med kunder överdrivet länge är tyvärr en kostnad företaget valt att inte ta”. 
Eftersom personalen har mycket att göra finns det inte utrymme till socialisering med kunder och betraktas därför ”inte som en arbetsuppgift utan något en anställd kan ta sin betalda paustid till om hen önskar”, skriver bolaget till Kollega.

Slutligen understryker företaget att de anställda informerats om kamerorna, som inte är dolda och nämns i deras anställningsavtal. Kamerorna används, enligt företaget, för att hjälpa polisen klara upp brott och för att ta fram bilder till personalen om en gäst betett sig illa för att porta denne.