Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Utköp av förtroendevalda oroar Unionen

Att företag betalar för att bli av med skickliga förtroendevalda kränker föreningsrätten. Även om omfattningen inte är alarmerande, enligt en ny undersökning från Unionen, är det illa nog att det ens förekommer, menar förbundet.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
"Vi måste ha nolltolerans mot dessa utköp", säger Max Wivhagen, central ombudsman på Unionen. Shutterstock

Unionen behöver stärka de förtroendevaldas rättigheter på arbetsplatsen, ansåg några förtroendevalda och skickade in en motion till förbundsstyrelsen. Motionsskrivarna menade att det förekommer att arbetsgivare köper ut förtroendevalda som är på hugget och att fenomenet att betala en summa för att få fackligt aktiva att säga upp sig, dessutom ökar.

En intern arbetsgrupp fick i uppdrag att undersöka hur det egentligen förhåller sig med utköp av förtroendevalda och reda ut om de strategiska utköpen av fackliga som av arbetsgivaren kan uppfattas som besvärliga, ökat eller minskat i antal de senaste åren. 

– Visst förekommer det utköp, men kanske inte i den utsträckning vi befarade, säger Max Wivhagen, central ombudsman på Unionen, som tillsammans med en jurist och en statistiker ingick i arbetsgruppen.

Efter att ha finkammat förbundets interna system kontaktade arbetsgruppen alla Unionens regionala ombudsmän för att undersöka om de kände till några utköp. Flertalet regioner hade inga utköp av just fackligt aktiva att rapportera. I de fall gruppen fick napp gick man till botten med vad som i själva verket låg bakom utköpen, för att eliminera utköp som berodde på annat.

Läs mer: Stort skadestånd krävs för uppsagd klubbordförande

– Vi hittade enstaka fall där man kunde konstatera att förtroendevalda blivit utköpta men där köpet inte handlade om förtroendeuppdraget, utan till exempel om dålig personkemi mellan någon i klubben och arbetsgivaren, säger Max Wivhagen.

– Det förekom också ömsesidiga överenskommelser om avslut i samband med exempelvis uppnådd pensionsålder. De fallen räknade vi bort.

Arbetsgruppen kunde inte med säkerhet fastställa om uppköpen minskat eller ökat i omfång, men Max Wivhagen anser att det är illa nog att det alls förekommer att företag dumpar duktiga förtroendevalda genom att betala ut avgångsvederlag för att bli av med dem.

– Även om vi inte hittade en lavinartad ökning är det fortfarande ett problem. I slutändan handlar det om föreningsrättskränkning. Företagen måste förstå att det inte är okej att köpa ut förtroendevalda. Ingen förtroendevald ska behöva utsättas för det.

Det är extra graverande att det är företag med kollektivavtal det handlar om. Genom att teckna avtal har dessa företag åtagit sig att följa de givna regler som gäller, menar Max Wivhagen.

– De flesta företag följer reglerna, men det är beklagligt att det finns företag som inte ser fördelarna med engagerade förtroendevalda, säger Max Wivhagen och uppmanar alla förtroendevalda som hamnar i en situation där frågan om uppköp kommer på tapeten, att höra av sig till något av Unionens regionkontor.

– Vi måste ha nolltolerans mot dessa utköp  – det drabbar ju duktiga människor som i grunden bara vill hjälpa sina kollegor och hjälpa företaget att göra rätt för sig, säger han. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."