Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer Klarna på 1,3 miljoner

Unionen stämmer Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen, efter att banken gjort omfattande neddragningar utan att förhandla eller informera fackklubben.
Oscar Broström Publicerad
Martin Wästfelt, Unionen till vänster, bild på Klarnas logotyp till höger.
Unionen stämmer Klarna på ett ovanligt stort belopp. Foto: Unionen och Claudio Bresciani/TT

– Vi stämmer Klarna på ett ovanligt stort skadestånd. Det beror på att stämningen berör ett stort antal medlemmar och att Unionen är av uppfattningen att det är ett allvarligt brott mot lagen om medbestämmande i arbetslivet, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Det var i maj som Klarna meddelade sin personal att 10 procent av arbetsstyrkan skulle ryka. För facket kom beskedet som en överraskning.

Enligt lag ska en arbetsgivare förhandla med fackligt aktiva om man planerar stora förändringar i verksamheten.

– När Klarna i våras gjorde omfattande neddragningar av personalen varken förhandlade eller informerade de klubben om uppsägningarna. Då menar vi att de inte uppfyllt sina skyldigheter i lagen om medbestämmande, säger Martin Wästfelt.

Stämningsansökan lämnas in till Arbetsdomstolen i dag, onsdag.

Stämning i Arbetsdomstolen

  • När en part, i det här fallet Unionen, lämnar in en stämningsansökan till till Arbetsdomstolen är det sedan AD som utfärdar själva stämningen. Därefter får Klarna några veckor på sig att svara.
  • Parterna kan sedan förhandla om att försöka nå en överenskommelse, en så kallad förlikning. Om de inte lyckas med det tas ärendet upp i Arbetsdomstolen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.