Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer Bemannia på 4 miljoner

Unionen och Bemannia kommer inte överens om hur de anställdas löner ska se ut. Facket går nu vidare och stämmer företaget till Arbetsdomstolen och kräver över 4,1 miljoner kronor i skadestånd och ersättningar. Dels till de 57 medlemmarna. Dels till förbundet för brott mot kollektivavtalet.
Sandra Lund Publicerad

I över ett år har parterna förhandlat utan att komma överens. Nu väljer Unionen att gå vidare med fallet genom att stämma Bemannia till Arbetsdomstolen.

Det handlar om de anställda på Bemannia och vilken form av lön de ska ha. Enligt Unionen ska de enligt bemanningsavtalet ha månadslön och prestationslön.  Månadslönen är en slags garantilön som baseras på ett visst antal timmar, beroende på hur länge man varit anställd. Jobbar man mer än de timmarna utgår prestationslön.

Men avtalet har en undantagsregel som säger att parterna kan komma överens om en annan löneform. En förutsättning är då att det finns särskilda skäl för det. Men enligt Unionen har Bemannia, utan att komma överens med facket, betalat sina anställda per timme i stället. De 57 medlemmar som berörs av stämningen har därmed gått miste om närmare 1,4 miljoner kronor i rena löner. Och närmare 170 000 kronor i semesterersättningar.

Totalt yrkar Unionen på skadestånd och ersättning på över fyra miljoner kronor. Utöver de uteblivna lönerna och semestersättningar kräver man ett allmänt skadestånd till medlemmarna på 420 000 kronor för brott mot semesterlagen och avtalsbrott om semesterlön. Och ett allmänt skadestånd till medlemmarna för kollektivavtalsbrott på 1 710 000 kronor.

Därutöver yrkar Unionen att bolaget betalar ett skadestånd till förbundet på en halv miljon kronor.

Bemannia hyr bland annat ut sina anställda till kontor som sysslar med administration, it och även till myndigheter. De som berörs av stämningen har framför allt jobbat med kundtjänst hos olika myndigheter. Däribland Pensionsmyndigheten,  Transportstyrelsen och även Västtrafik.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."