Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer Bemannia på 4 miljoner

Unionen och Bemannia kommer inte överens om hur de anställdas löner ska se ut. Facket går nu vidare och stämmer företaget till Arbetsdomstolen och kräver över 4,1 miljoner kronor i skadestånd och ersättningar. Dels till de 57 medlemmarna. Dels till förbundet för brott mot kollektivavtalet.
Sandra Lund Publicerad

I över ett år har parterna förhandlat utan att komma överens. Nu väljer Unionen att gå vidare med fallet genom att stämma Bemannia till Arbetsdomstolen.

Det handlar om de anställda på Bemannia och vilken form av lön de ska ha. Enligt Unionen ska de enligt bemanningsavtalet ha månadslön och prestationslön.  Månadslönen är en slags garantilön som baseras på ett visst antal timmar, beroende på hur länge man varit anställd. Jobbar man mer än de timmarna utgår prestationslön.

Men avtalet har en undantagsregel som säger att parterna kan komma överens om en annan löneform. En förutsättning är då att det finns särskilda skäl för det. Men enligt Unionen har Bemannia, utan att komma överens med facket, betalat sina anställda per timme i stället. De 57 medlemmar som berörs av stämningen har därmed gått miste om närmare 1,4 miljoner kronor i rena löner. Och närmare 170 000 kronor i semesterersättningar.

Totalt yrkar Unionen på skadestånd och ersättning på över fyra miljoner kronor. Utöver de uteblivna lönerna och semestersättningar kräver man ett allmänt skadestånd till medlemmarna på 420 000 kronor för brott mot semesterlagen och avtalsbrott om semesterlön. Och ett allmänt skadestånd till medlemmarna för kollektivavtalsbrott på 1 710 000 kronor.

Därutöver yrkar Unionen att bolaget betalar ett skadestånd till förbundet på en halv miljon kronor.

Bemannia hyr bland annat ut sina anställda till kontor som sysslar med administration, it och även till myndigheter. De som berörs av stämningen har framför allt jobbat med kundtjänst hos olika myndigheter. Däribland Pensionsmyndigheten,  Transportstyrelsen och även Västtrafik.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.