Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer ambassad

Ambassadtjänstemannen var sjukskriven för depression. Då sa arbetsgivaren upp honom, vilket inte är tillåtet enligt lag. Nu stämmer Unionen ambassaden och kräver ett skadestånd på 120 000 kronor.
Ola Rennstam Publicerad

Den 47-årige mannen har arbetat på en utländsk ambassad i Stockholm sedan 2007. Mannen är duktig på språk och har bland annat biträtt försvarsattachén med översättningar, analyser och tolkarbete. Han har arbetat halvtid under många år på grund av att han har Asbergers syndrom.

Våren 2012 blev ambassadtjänstemannen sjukskriven på grund av depression. Under hösten mådde han bättre och det hölls ett avstämningsmöte med arbetsgivaren som resulterade i att mannen återgick i arbete på 25 procent. Efter några veckor förvärrades dock mannens depression och han blev åter sjukskriven på heltid och har varit det sedan dess. Några ytterligare möten med arbetsgivaren har inte hållits.

Den 9 januari i år meddelade ambassaden plötsligt att de tänkte säga upp tjänstemannen på grund av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren är mannens nedsatta arbetsförmåga så betydande att han inte längre kan förväntas utföra något arbete för ambassaden.  Detta påstående bestrids av Unionen, som anser att mannen kan gå tillbaka i arbete när sjukskrivningen upphör.

En uppsägning kan enligt lagen om anställningsskydd, las, endast ske om det föreligger saklig grund. Det har det enligt Unionen inte gjort i det här ärendet och dessutom har uppsägningen skett under en pågående sjukskrivning.

Arbetsdomstolen har vid tidigare domar uttalat ett principiellt förbud mot att säga upp arbetstagare på grund av sjukdom. Men inte helt och hållet, sjukdom kan medföra en permanent nedsättning av arbetsförmågan som är så väsentlig att arbetstagaren inte längre kan utföra arbete av någon betydelse. I dessa fall kan nedsättningen av arbetsförmågan anses som saklig grund för uppsägning.

För att en uppsägning ska kunna ske krävs att arbetsgivaren har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar och vidtagit åtgärder så att arbetstagaren kan ha kvar anställningen, till exempel anpassning av arbetsplatsen och omplacering.

Unionen har nu stämt ambassaden i Stockholms tingsrätt och kräver ett skadestånd på 120 000 kronor. Utländska ambassader har diplomatisk immunitet men UD:s rekommendation är de ska följa svensk lagstiftning och svenska regler på arbetsmarknaden när det rör sig om lokalanställda. Unionens erfarenhet är att ambassaderna i de flesta fall är angelägna om att ha bra relationer med svenska staten och de svenska fackföreningarna. Det är ovanligt att de försöker gömma sig bakom immuniteten, i regel är ambassaderna villiga att hitta lösningar vid förhandlingsbordet och inställer sig i domstol om det blir aktuellt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.