Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer ambassad

Ambassadtjänstemannen var sjukskriven för depression. Då sa arbetsgivaren upp honom, vilket inte är tillåtet enligt lag. Nu stämmer Unionen ambassaden och kräver ett skadestånd på 120 000 kronor.
Ola Rennstam Publicerad

Den 47-årige mannen har arbetat på en utländsk ambassad i Stockholm sedan 2007. Mannen är duktig på språk och har bland annat biträtt försvarsattachén med översättningar, analyser och tolkarbete. Han har arbetat halvtid under många år på grund av att han har Asbergers syndrom.

Våren 2012 blev ambassadtjänstemannen sjukskriven på grund av depression. Under hösten mådde han bättre och det hölls ett avstämningsmöte med arbetsgivaren som resulterade i att mannen återgick i arbete på 25 procent. Efter några veckor förvärrades dock mannens depression och han blev åter sjukskriven på heltid och har varit det sedan dess. Några ytterligare möten med arbetsgivaren har inte hållits.

Den 9 januari i år meddelade ambassaden plötsligt att de tänkte säga upp tjänstemannen på grund av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren är mannens nedsatta arbetsförmåga så betydande att han inte längre kan förväntas utföra något arbete för ambassaden.  Detta påstående bestrids av Unionen, som anser att mannen kan gå tillbaka i arbete när sjukskrivningen upphör.

En uppsägning kan enligt lagen om anställningsskydd, las, endast ske om det föreligger saklig grund. Det har det enligt Unionen inte gjort i det här ärendet och dessutom har uppsägningen skett under en pågående sjukskrivning.

Arbetsdomstolen har vid tidigare domar uttalat ett principiellt förbud mot att säga upp arbetstagare på grund av sjukdom. Men inte helt och hållet, sjukdom kan medföra en permanent nedsättning av arbetsförmågan som är så väsentlig att arbetstagaren inte längre kan utföra arbete av någon betydelse. I dessa fall kan nedsättningen av arbetsförmågan anses som saklig grund för uppsägning.

För att en uppsägning ska kunna ske krävs att arbetsgivaren har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar och vidtagit åtgärder så att arbetstagaren kan ha kvar anställningen, till exempel anpassning av arbetsplatsen och omplacering.

Unionen har nu stämt ambassaden i Stockholms tingsrätt och kräver ett skadestånd på 120 000 kronor. Utländska ambassader har diplomatisk immunitet men UD:s rekommendation är de ska följa svensk lagstiftning och svenska regler på arbetsmarknaden när det rör sig om lokalanställda. Unionens erfarenhet är att ambassaderna i de flesta fall är angelägna om att ha bra relationer med svenska staten och de svenska fackföreningarna. Det är ovanligt att de försöker gömma sig bakom immuniteten, i regel är ambassaderna villiga att hitta lösningar vid förhandlingsbordet och inställer sig i domstol om det blir aktuellt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.