Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen sågar AD-dom

Unionen är mycket kritisk till AD:s bedömning att det var rätt att säga upp en medlem på grund av kommunikationsproblem.
– Den är orättvis och oerhört hård. Och helt skriven utifrån arbetsgivarens perspektiv. Dessutom återspeglar den inte vad som framkom under huvudförhandlingen, säger Unionens förbundsjurist Sofia Wolff.
Ola Rennstam Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Jag har svårt att acceptera att domstolen inte bemöter all bevisning och alla invändningar som görs i målet, säger Unionens förbundsjurist Sofia Wolff. Claudio Bresciani / TT

Tidigare i veckan slog Arbetsdomstolen fast att arbetsgivaren inte begick något fel när de valde att säga upp en besiktningstekniker efter 27 år på företaget för att han hade svårt att kommunicera med sina chefer.

Läs mer: Rätt att säga upp trotjänare

Sofia Wolff, som företrätt medlemmen, riktar nu skarp kritik mot domen. Framför allt anser hon att det är mycket allvarligt att Arbetsdomstolen utelämnat relevanta delar som Unionen framfört och dessutom låtit bli att bemöta viktiga invändningar från förbundet, till exempel att mycket av arbetsgivarens kritik är gammal och därmed inte kan åberopas.

– Det är anmärkningsvärt utifrån rättspraxis, säger hon.

Sofia Wolff är också kritisk till att varken Unionens skriftliga bevisning eller de fyra vittnesmålen, som starkt talade till besiktningsteknikerns fördel, har värderats i domen. De fyra vittnena uppgav att de var säkra på att mannens sätt att kommunicera inte handlade om medveten sarkasm eller vägran utan att medlemmen faktiskt hade mycket stora svårigheter inom detta område. De ansåg också att små anpassningar skulle gjort kommunikationen bättre.

Under huvudförhandlingen betonade Unionen att besiktningsteknikern redan från början varit tydlig med att han skulle acceptera vilken omplacering på företaget som helst, men inte heller den invändningen framgår av domen.

– Det är oerhört hårt mot en person som varit lojal i företaget i 27 års tid att domstolen funnit att hans agerande, som berott på personliga begränsningar, varit så allvarligt att arbetsgivaren saknat skyldighet att omplacera honom alls. Arbetsgivaren kommer undan alltför lättvindigt, säger Sofia Wolff.

Förbundet har vid upprepade tillfällen understrukit att det borde ha funnits andra mindre kvalificerade tjänster att omplacera medlemmen till någonstans inom bolagets stora verksamhetsområde över landet. Men trots det har domstolen valt att endast beakta de tjänster som Unionens egen omplaceringsutredning tagit fram. Därmed låter man, enligt Sofia Wolff, arbetsgivaren komma undan helt och hållet från skyldigheten att själv uttömma alla möjligheter till omplacering.

– Jag kan självklart leva med att en domstol gör en annan bevisvärdering men däremot har jag svårt att acceptera att domstolen inte redogör för och bemöter den bevisning och de relevanta invändningar som en part gör i målet, eller åtminstone ger en förklaring till varför viss bevisning saknar relevans. När domen inte återspeglar processen är det mycket lätt att uppleva den som ett lotteri och det skadar naturligtvis förtroendet för domstolen, säger Sofia Wolff.

Ordföranden i målet har avböjt att kommentera Unionens kritik.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD