Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen har förlikats med Astra Zeneca

För ett år sedan stämde Unionen läkemedelsbolaget Astra Zeneca för brott mot mbl. Nu har facket nått en förlikning med företaget – och fått till en bättre relation.
Ola Rennstam Publicerad
Henrik Montgomery / TT
"Det har blivit ett hel annat klimat, vi samverkar mer och får informationen när vi ska ha den", säger George Kaspo, ordförande i Unionenklubben på Astra Zeneca. Henrik Montgomery / TT

I början av oktober förra året stämde Unionen tillsammans med Naturvetarna och Sveriges ingenjörer Astra Zeneca i Arbetsdomstolen, AD. Bakgrunden var att fackförbunden ansåg att Astra Zeneca brutit mot lagen om medbestämmande i arbetslivet, mbl, i samband med chefstillsättningar och omorganisationer.

De fackligt förtroendevalda i Unionen och i de övriga facken upplevde att bolaget försvårade deras möjlighet att bedriva facklig verksamhet, bland annat genom att inte tillhandahålla tillräckligt med information i samband med förhandlingar.

Läs mer: Astra Zeneca krävs på halv miljon för mbl-brott

De fyra händelserna som angavs i stämningen inträffade under perioden oktober 2018 till februari 2019. Sammanlagt krävde de tre facken 470 000 kronor i skadestånd, i Unionens fall handlade det om skadeståndskrav på 160 000 kronor.

Nu har bolaget och facken skrivit ett förlikningsavtal och saken kommer alltså inte hamna i domstol. De lokala fackklubbarna kommer att få en hemlig summa pengar som en del av avtalet.

– Vi är nöjda med att vi lyckades förlikas. Vårt mål var inte att hamna i AD utan att få till en förändring, säger George Kaspo, ordförande i Unionenklubben på Astra Zeneca i Södertälje.

Facken upplever att företaget har ändrat sin inställning efter att stämningsansökningarna lämnades in förra hösten.

– Det har blivit ett helt annat klimat, vi samverkar mer och får informationen när vi ska ha den. Vi ser helt klart en vilja till förändring från företagets sida, säger George Kaspo.

Förhandlings-skyldighet enligt MBL §11

Den 11:e paragrafen i MBL, Medbestämmandelagen innebär att en arbetsgivare där de anställda omfattas av ett kollektivavtal på eget initiativ är skyldig att genomföra en förhandling med facken  innan beslut tas om viktigare förändringar i verksamheten liksom vid viktigare förändringar av arbets- och anställningsförhållande för arbetstagare som är med i facket.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.