Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen har förlikats med Astra Zeneca

För ett år sedan stämde Unionen läkemedelsbolaget Astra Zeneca för brott mot mbl. Nu har facket nått en förlikning med företaget – och fått till en bättre relation.
Ola Rennstam Publicerad
Henrik Montgomery / TT
"Det har blivit ett hel annat klimat, vi samverkar mer och får informationen när vi ska ha den", säger George Kaspo, ordförande i Unionenklubben på Astra Zeneca. Henrik Montgomery / TT

I början av oktober förra året stämde Unionen tillsammans med Naturvetarna och Sveriges ingenjörer Astra Zeneca i Arbetsdomstolen, AD. Bakgrunden var att fackförbunden ansåg att Astra Zeneca brutit mot lagen om medbestämmande i arbetslivet, mbl, i samband med chefstillsättningar och omorganisationer.

De fackligt förtroendevalda i Unionen och i de övriga facken upplevde att bolaget försvårade deras möjlighet att bedriva facklig verksamhet, bland annat genom att inte tillhandahålla tillräckligt med information i samband med förhandlingar.

Läs mer: Astra Zeneca krävs på halv miljon för mbl-brott

De fyra händelserna som angavs i stämningen inträffade under perioden oktober 2018 till februari 2019. Sammanlagt krävde de tre facken 470 000 kronor i skadestånd, i Unionens fall handlade det om skadeståndskrav på 160 000 kronor.

Nu har bolaget och facken skrivit ett förlikningsavtal och saken kommer alltså inte hamna i domstol. De lokala fackklubbarna kommer att få en hemlig summa pengar som en del av avtalet.

– Vi är nöjda med att vi lyckades förlikas. Vårt mål var inte att hamna i AD utan att få till en förändring, säger George Kaspo, ordförande i Unionenklubben på Astra Zeneca i Södertälje.

Facken upplever att företaget har ändrat sin inställning efter att stämningsansökningarna lämnades in förra hösten.

– Det har blivit ett helt annat klimat, vi samverkar mer och får informationen när vi ska ha den. Vi ser helt klart en vilja till förändring från företagets sida, säger George Kaspo.

Förhandlings-skyldighet enligt MBL §11

Den 11:e paragrafen i MBL, Medbestämmandelagen innebär att en arbetsgivare där de anställda omfattas av ett kollektivavtal på eget initiativ är skyldig att genomföra en förhandling med facken  innan beslut tas om viktigare förändringar i verksamheten liksom vid viktigare förändringar av arbets- och anställningsförhållande för arbetstagare som är med i facket.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.