Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen förlorade tvist om vilodag

Arbetsgivaren bröt inte mot kollektivavtalet när två kabinanställda fick jobba i över ett dygn, fördelat på två arbetspass. Domen i Arbetsdomstolen slår fast att medarbetarna inte gick miste om sin rätt till vilodag.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
AD gav Unionen rätt i en del av målet som rörde när vilodagen ska infalla. Colourbox

De båda kabinanställda arbetade för ett företag som bedriver personaluthyrning inom flygbranschen. I november 2017 fick de jobba i över ett dygn, fördelat på två arbetspass, vilket gjorde att de hade rätt till en vilodag enligt kollektivavtalets 24-timmarsregel.

Läs mer: Flyganställda fick ingen vilodag

Men enligt Unionen beviljades aldrig någon sådan av företaget. Förbundet stämde därför bolaget i Arbetsdomstolen, AD, och krävde 10 000 kronor vardera till medlemmarna och 75 000 kronor för kollektivavtalsbrott. Nu har AD beslutat att gå på arbetsgivarens linje och slår fast att de två medarbetarna fick den vilodag de skulle ha.

– Det är tråkigt att vi förlorade huvudfrågan. Den handlade om huruvida en vilodag kan läggas ut om man redan har en fridag på schemat – och där är domstolens svar att det kan man. Bestämmelsen tolkas som att den garanterar vila men inget annat i form av kompensation, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen som företrätt de två medlemmarna.

Arbetsdomstolen konstaterar samtidigt att reglerna är svårtolkade och ger Unionen rätt i en del i målet.

– Nu är det klarlagt att om tjänstgöringen avslutas på natten ska vilodagen infalla nästa kalenderdag, och där fick vi rätt. Det rådde oklarheter kring hur avtalet skulle tillämpas och jag antar att företaget nu kommer att tillämpa den enligt domen, säger Viktor Anesäter.

Enligt AD:s dom ska parterna stå för sina egna rättegångskostnader.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.