Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen för förbud mot registerutdrag

Arbetsgivare som kräver att du lämnar över ett utdrag från belastningsregistret när du söker jobb ska kunna stämmas i domstol, föreslår utredningen om registerutdrag. Unionen välkomnar förslaget.
Lina Björk Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Kan du finnas med i polisens belastningsregister? Det ska du inte behöva visa för en arbetsgivare när du söker jobb, såvida du inte söker ett jobb där det krävs enligt lag, om utredarnas förslag går igenom. Henrik Montgomery/TT

Sedan 20 år tillbaka har du rätt att begära ut fullständiga utdrag om dig själv från belastningsregistret. När lagen stiftades bedömde man att det inte fanns någon risk att möjligheten skulle missbrukas. Det var fel. Antalet utdrag har ökat i takt med att arbetsgivarna sett sin chans att få anställda med fläckfritt förflutet. För tio år sedan begärdes det ut cirka 40 000 utdrag, förra året hade siffran ökat till 220 000.

- Arbetsgivarna visar ingen som helst återhållsamhet. De som har svagast skydd i dag är de som söker arbete. Man kan förvisso inte tvingas att lämna ett registerutdrag till en potentiell arbetsgivare, men då riskerar man i stället att inte få jobbet, säger Elisabet Ohlsson, som är förbundsjurist på Unionen och har lämnat ett yttrande om förslaget för Unionens räkning.

Den av regeringen tillsatta utredningen föreslår att det ska vara förbjudet för arbetsgivare att utan stöd av lagen, begära att en arbetssökande eller arbetstagare ska lämna över ett utdrag från belastningsregistret. Förbudet ska även omfatta den som söker eller gör praktik samt inhyrd och inlånad personal. Arbetsgivare som bryter mot lagen blir skyldiga att betala skadestånd. Verksamheter där det i dag finns lagstöd och är befogat av säkerhetsskäl påverkas inte av förslaget.

- Det är ett steg på rätt väg för att stärka integritetsskyddet för arbetstagare. Den här frågan är viktig för våra medlemmar så det är bra att det tas upp på nytt.

Frågan om arbetstagares integritet har varit en het potatis tidigare, men utredningarna har stoppats i byrålådan. Det förslag som utredningen nu lämnat omfattar bara en mindre del av ett liknande förslag som lämnades 2009, men som också innehöll åtgärder för att skydda arbetstagare mot integritetskränkande övervaknings- och kontrollåtgärder, regler om medicinska undersökningar och förbud mot registerutdrag från Försäkringskassan och misstankeregistret.

-Det är angeläget att man även tittar på de övriga åtgärderna framöver. Vi hoppas att regeringen väljer att täppa till det här hålet först och sedan tar ett större grepp.

Unionen har nu lämnat sina synpunkter till TCO som skriver ett remissyttrande till regeringen. Om allt går vägen kan det komma en proposition tidigast till våren.

Fakta

Om du jobbar inom vissa verksamheter, exempelvis förskola, skola eller barnomsorg så finns det ett lagstöd för att kräva att du visar upp ett utdrag ur belastningsregistret. Det kommer det även fortsättningsvis göra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.