Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Trebarnspappa fick gå efter föräldraledighet

Efter att ha varit föräldraledig fyra gånger fick pappan veta att hans frånvaro var en orsak till varför han inte fick fortsätta jobba på det stora möbelföretaget. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren för brott mot föräldraledighetslagen.
Anita Täpp Publicerad
Pappa bär barn vid lekplats.
Trebarnspappan var föräldraledig för ofta, menade arbetsgivaren, vilket innebar att provanställningen inte övergick till en fast. Foto: Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT

Mannen som har tre barn, var av ett är i förskoleåldern, började en provanställning som säljare på möbelföretaget den 1 september 2021. Och under hösten fick han flera gånger positiv feedback från sin chef och sin kollega.

Men efter att ha varit föräldraledig vid fyra tillfällen under januari och februari i år fick mannen, dagen efter sin sista föräldraledighet, veta att han inte skulle få vara kvar efter provanställningen.

Skulle själv inte ha vabbat så mycket 

Vid ett samtal med företagets Key Account Manager uppgav denne enligt mannen att ett av skälen till beslutet var hans höga frånvaro.

Samma orsak lyftes sedan även fram av mannens chef. Hon ska då också ha sagt att hon själv inte hade vabbat så mycket om hon haft en provanställning och att hans frånvaro var ett problem eftersom han då inte var tillgänglig för kunder och kollegor.

Sedan Unionen har konstaterat att mannens frånvaro i huvudsak berott på föräldraledighet har nu förbundet – efter resultatlösa förhandlingar med arbetsgivaren – beslutat stämma möbelföretaget  i Arbetsdomstolen för brott mot föräldraledighetslagen.

Missgynnades i strid mot lagen

I stämningsansökan framhåller förbundet att eftersom föräldraledigheten har varit ett skäl till varför mannen inte fick en tillsvidareanställning efter provanställningen har han missgynnats på ett sätt som strider mot lagen.

Därför kräver nu Unionen att företaget ska betala ett skadestånd till mannen så att han, som har varit arbetssökande sedan han lämnade arbetsplatsen, får ersättning för utebliven lön och semester. Förbundet vill även att företaget ska betala ett allmänt skadestånd på 80 000 kronor.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivaren som inte kunde kommentera Unionens stämningsansökan innan publicering.

Missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen

  • Innebär att arbetsgivare inte får missgynna en arbetssökande eller en anställd av skäl som har samband med föräldraledighet.
  • Kan handla om allt från att ta ut personer till anställningsintervju, lönesättning, beslut om befordran och kompetensutveckling till att avsluta provanställning eller en anställning. Och att man då inte får komma i ett sämre läge, gå miste om en förbättring, en förmån eller utsättas för obehag.
  • Innebär att en föräldraledig arbetstagare ska behandlas lika som övriga anställda vid förändringar i verksamheten. Om exempelvis inkomsten för arbetstagarna allmänt sett minskar eller om en omorganisation innebär ändrade arbetsuppgifter och anställningsvillkor så ska dessa förändringar också gälla för den som är föräldraledig.
  • I lagen finns ett undantag som innebär att förbudet mot missgynnande av föräldralediga inte ska gälla i vissa fall. Men eftersom det saknas domstolspraxis är det i många situationer inte helt klart och i så fall hur det undantaget gäller.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY

Arbetsrätt

Bad om föräldraledighet – fick sparken

En 36-årig man ansökte om att vara föräldraledig i ett år. Arbetsgivaren beviljade fem månader och ville sedan skicka honom till Indien. Nu stämmer Unionen företaget och kräver drygt 300 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 17 augusti 2026, kl 06:00
Barnvagn
En man ansökte om ett års föräldraledighet. Företaget godkände bara fem månader och krävde sedan att mannen skulle flytta till Indien. Colourbox

Mannen arbetar som ingenjör och anställdes 2011 av ett företag i Indien. 2016 blev han utstationerad till Sverige. Företaget han arbetade för i Sverige är ett svenskt dotterbolag till det indiska moderbolaget.

Förra året ansökte han om ett års föräldraledighet. Den 36-åriga mannen har två barn och hade mycket sparad ledighet. Arbetsgivaren beviljade bara tre månader och mannen påbörjade föräldraledigheten. När han senare förstod att han enligt lag hade rätt att vara föräldraledig ansökte han om ytterligare nio månader. Företaget beviljade två av dem och avslog resten.

Krävde att mannen återvände till Indien

När ledigheten löpte ut upphörde mannens tjänst i Sverige. Företaget anser enligt stämningsansökan att han varit utstationerad från det indiska moderbolaget och att utstationeringen därför kunde avslutas. Unionen hävdar däremot att han sedan flera år varit anställd av det svenska bolaget och att företaget därför inte hade rätt att kräva att han skulle återvända till Indien.

Fackförbundet anser att företagets agerande ska betraktas som ett avskedande. Enligt stämningsansökan saknades både skäl för avskedande och grund för uppsägning. Unionen anser också att bolaget brutit mot föräldraledighetslagen genom att inte bevilja den begärda ledigheten och genom att missgynna mannen på grund av hans föräldraledighet.

Unionen: Brott mot föräldraledighetslagen

Unionen kräver att Arbetsdomstolen ogiltigförklarar avskedandet och att mannen får behålla sin anställning. Förbundet kräver dessutom sammanlagt 290 000 kronor i allmänt skadestånd till mannen för brott mot lagen om anställningsskydd och föräldraledighetslagen. Därutöver yrkas lön, semesterersättning, pensionsinbetalningar och ränta. Unionen kräver även 25 000 kronor i skadestånd till förbundet.