Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tre av tio uppsagda kräver ingen förtur till nytt arbete

Endast två tredjedelar av uppsagda utnyttjar möjligheten att anmäla företrädesrätt till ett nytt jobb hos arbetsgivaren visar en rapport från Umeå universitet. Endast var tionde tjänsteman som kräver förtur återanställs.<br />
Publicerad
För att få företrädesrätt till återanställning krävs att man anmäler sitt intresse för den. Carin Ulander-Wänman, författare till rapporten, tror att en orsak till att många inte kräver förtur är att man inte ser någon chans till en ny anställning.
En annan orsak kan vara att företrädesrättens giltighet har förkortats från ett år till nio månader.
- Förr hann många till exempel få ett sommarjobb innan företrädesrätten gått ut och då förlängdes den vilket innebar att den hade ett högre värde.
Rapporten bygger på en enkät bland drygt 220 personalansvariga hos främst privata arbetsgivare som varslade om uppsägning under -99. Majoriteten behövde senare ny arbetskraft men endast 20 procent av samtliga uppsagda, och tio procent av tjänstemännen, återanställdes.
Den vanligaste orsaken var brist på tillräckliga kvalifikationer uppgav arbetsgivarna. De flesta var kritiska till företrädesrätten som de ansåg var ett hinder för flexibilitet och rekrytering av önskad kompetens.
Majoriteten valde i stället att anställa någon annan, omplacera personal, beordra övertidsarbete eller hyra in personal. 22 procent, och då främst småföretagare, uppgav att de väntade med att nyanställa för att slippa återanställa.
Bland de uppsagda som var minst 45 år krävde ungefär lika stor andel företrädesrätt som övriga.
- Men trots att de borde hamna långt upp på turordningslistan blev de inte återanställda i högre grad än de andra uppsagda.
- När lagen kom till skulle just den här gruppen få ett särskilt skydd mot att slås ut från arbetsmarknaden. Då tänkte man sig att konjunktursvängningar kunde ske. Men den strukturomvandling från industri- till kunskapssamhälle som skett har också betytt att villkoren för anställda förändrats och därför kan företrädesrätten behöva kompletteras, säger Carin Ulander-Wänman.
- Ett sätt att se på resultatet är att kompetensutveckling kan vara viktigare än företrädesrätten för anställningstryggheten. Det gäller framför allt tjänstemännen som måste se till att ha en kompetens som är allmänt attraktiv på arbetsmarknaden och inte är så lätt att byta ut.

ANITA TÄPP

Kort om företrädesrätten:
Finns inskriven i lagen om anställningsskydd, las. Gäller främst tillsvidareanställda som sägs upp på grund av arbetsbrist. Räknat från uppsägningen och nio månader efter uppsägningstiden. Den uppsagde måste själv anmäla att man kräver företrädesrätt. Vanligast är att man kryssar i en ruta på uppsägningshandlingen. Om uppsägningsbeskedet saknar information om att en anmälan om företrädesrätten krävs har den uppsagde ändå skyddet.










Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket. 

Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.