Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Semesterersättning och tidsbegränsat jobb - vad gäller?

Har du en tidsbegränsad anställning? Då är det viktigt att ha koll på när arbetsgivaren betalar ut din semesterersättning. I annat fall kan du få ett onödigt ekonomiskt problem.
Anita Täpp Publicerad
Kvinna på strand i solnedgången, arbetar på en bärbar dator.
Det förekommer att arbetsgivare betalar ut semesterersättningen löpande på timpengen eller månadslönen – trots att semesterlagen säger annorlunda. Och då kan du stå utan ersättning när din anställning tar slut. Foto: Colourbox.

För dig med tidsbegränsad anställning på längre än en månad är det viktigt att ha koll på vad som gäller kring din semesterersättning. Det förekommer att arbetsgivare betalar ut semesterersättningen löpande på timpengen eller månadslönen – trots att semesterlagen säger annorlunda. Och då kan du stå utan ersättning när din anställning tar slut.

– De här människorna har så låg lön att de ofta har behövt spendera den direkt. Därför har de kanske inte heller något sparat och kan då också drabbas hårdare än nödvändigt när de inte får någon semesterersättning vid anställningens slut, då de också kan få vänta ganska länge på ersättning från a-kassan, säger Sofia Karlsson, ombudsman på Unionens regionkontor i Malmö.

Drabbar främst yngre

Trots att arbetsgivaren inte får betala ut semesterersättningen löpande så sker det ändå, konstaterar hon.

– Främst verkar det drabba yngre timanställda med liten erfarenhet av arbetsmarknaden, som inte heller känner till semesterlagen.

Även Unionens medlemsservice har fått samtal från medlemmar med tidsbegränsade anställningar som upptäckt att deras arbetsgivare fortlöpande har betalat ut deras semesterersättning och att de därför inte får någon sådan när deras anställning tar slut.

Det här visar, påpekar Sofia Karlsson, att man alltid bör vara uppmärksam på hur arbetsgivaren betalar ut den här ersättningen innan man börjar en anställning.  Och att man då ser till att man är överens med arbetsgivaren om att semesterersättningen ska betalas ut när anställningen är slut.

Ska ha samma semesterrättigheter

– Om man har en tidsbegränsad anställning i högst tre månader kan man, då man avtalar om den, komma överens med arbetsgivaren om att man får semesterersättning på varje lön. Men då ska det också vara specificerat i lönespecifikationen, säger hon och tillägger:

– Men huvudregeln är att man ska ha samma semesterrättigheter som andra. Därför är det alltid bra att kolla sin lönespecifikation och säga till arbetsgivaren om denne gjort fel.

Om det finns kollektivavtal på ens arbetsplats regleras semesterbestämmelserna i det. Alla avtal finns på Unionens hemsida.

Vid anställning i högst tre månader.

Huvudregeln är att den som har en kortare anställning har rätt till samma semesterförmåner som andra anställda. Men vid en anställning i högst tre månader, som inte förlängs, kan den anställde och arbetsgivaren komma överens om att någon semesterledighet inte ska tas ut. Ens förmån består då av att man har rätt till semesterersättning som betalas ut tillsammans med månadslönen.

 

Vid en längre visstidsanställning

Vid visstidsanställningar som varar längre än tre månader får man inte träffa avtal som begränsar rätten till semesterledighet och semesterlön. Det betyder att den som har en anställning som varar längre än tre månader, har du rätt till semesterlön och inte ska ha semesterersättning medräknad i lönen varje månad.

Källa: Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.