Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Semesterersättning och tidsbegränsat jobb - vad gäller?

Har du en tidsbegränsad anställning? Då är det viktigt att ha koll på när arbetsgivaren betalar ut din semesterersättning. I annat fall kan du få ett onödigt ekonomiskt problem.
Anita Täpp Publicerad
Kvinna på strand i solnedgången, arbetar på en bärbar dator.
Det förekommer att arbetsgivare betalar ut semesterersättningen löpande på timpengen eller månadslönen – trots att semesterlagen säger annorlunda. Och då kan du stå utan ersättning när din anställning tar slut. Foto: Colourbox.

För dig med tidsbegränsad anställning på längre än en månad är det viktigt att ha koll på vad som gäller kring din semesterersättning. Det förekommer att arbetsgivare betalar ut semesterersättningen löpande på timpengen eller månadslönen – trots att semesterlagen säger annorlunda. Och då kan du stå utan ersättning när din anställning tar slut.

– De här människorna har så låg lön att de ofta har behövt spendera den direkt. Därför har de kanske inte heller något sparat och kan då också drabbas hårdare än nödvändigt när de inte får någon semesterersättning vid anställningens slut, då de också kan få vänta ganska länge på ersättning från a-kassan, säger Sofia Karlsson, ombudsman på Unionens regionkontor i Malmö.

Drabbar främst yngre

Trots att arbetsgivaren inte får betala ut semesterersättningen löpande så sker det ändå, konstaterar hon.

– Främst verkar det drabba yngre timanställda med liten erfarenhet av arbetsmarknaden, som inte heller känner till semesterlagen.

Även Unionens medlemsservice har fått samtal från medlemmar med tidsbegränsade anställningar som upptäckt att deras arbetsgivare fortlöpande har betalat ut deras semesterersättning och att de därför inte får någon sådan när deras anställning tar slut.

Det här visar, påpekar Sofia Karlsson, att man alltid bör vara uppmärksam på hur arbetsgivaren betalar ut den här ersättningen innan man börjar en anställning.  Och att man då ser till att man är överens med arbetsgivaren om att semesterersättningen ska betalas ut när anställningen är slut.

Ska ha samma semesterrättigheter

– Om man har en tidsbegränsad anställning i högst tre månader kan man, då man avtalar om den, komma överens med arbetsgivaren om att man får semesterersättning på varje lön. Men då ska det också vara specificerat i lönespecifikationen, säger hon och tillägger:

– Men huvudregeln är att man ska ha samma semesterrättigheter som andra. Därför är det alltid bra att kolla sin lönespecifikation och säga till arbetsgivaren om denne gjort fel.

Om det finns kollektivavtal på ens arbetsplats regleras semesterbestämmelserna i det. Alla avtal finns på Unionens hemsida.

Vid anställning i högst tre månader.

Huvudregeln är att den som har en kortare anställning har rätt till samma semesterförmåner som andra anställda. Men vid en anställning i högst tre månader, som inte förlängs, kan den anställde och arbetsgivaren komma överens om att någon semesterledighet inte ska tas ut. Ens förmån består då av att man har rätt till semesterersättning som betalas ut tillsammans med månadslönen.

 

Vid en längre visstidsanställning

Vid visstidsanställningar som varar längre än tre månader får man inte träffa avtal som begränsar rätten till semesterledighet och semesterlön. Det betyder att den som har en anställning som varar längre än tre månader, har du rätt till semesterlön och inte ska ha semesterersättning medräknad i lönen varje månad.

Källa: Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.