Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Semesterersättning och tidsbegränsat jobb - vad gäller?

Har du en tidsbegränsad anställning? Då är det viktigt att ha koll på när arbetsgivaren betalar ut din semesterersättning. I annat fall kan du få ett onödigt ekonomiskt problem.
Anita Täpp Publicerad
Kvinna på strand i solnedgången, arbetar på en bärbar dator.
Det förekommer att arbetsgivare betalar ut semesterersättningen löpande på timpengen eller månadslönen – trots att semesterlagen säger annorlunda. Och då kan du stå utan ersättning när din anställning tar slut. Foto: Colourbox.

För dig med tidsbegränsad anställning på längre än en månad är det viktigt att ha koll på vad som gäller kring din semesterersättning. Det förekommer att arbetsgivare betalar ut semesterersättningen löpande på timpengen eller månadslönen – trots att semesterlagen säger annorlunda. Och då kan du stå utan ersättning när din anställning tar slut.

– De här människorna har så låg lön att de ofta har behövt spendera den direkt. Därför har de kanske inte heller något sparat och kan då också drabbas hårdare än nödvändigt när de inte får någon semesterersättning vid anställningens slut, då de också kan få vänta ganska länge på ersättning från a-kassan, säger Sofia Karlsson, ombudsman på Unionens regionkontor i Malmö.

Drabbar främst yngre

Trots att arbetsgivaren inte får betala ut semesterersättningen löpande så sker det ändå, konstaterar hon.

– Främst verkar det drabba yngre timanställda med liten erfarenhet av arbetsmarknaden, som inte heller känner till semesterlagen.

Även Unionens medlemsservice har fått samtal från medlemmar med tidsbegränsade anställningar som upptäckt att deras arbetsgivare fortlöpande har betalat ut deras semesterersättning och att de därför inte får någon sådan när deras anställning tar slut.

Det här visar, påpekar Sofia Karlsson, att man alltid bör vara uppmärksam på hur arbetsgivaren betalar ut den här ersättningen innan man börjar en anställning.  Och att man då ser till att man är överens med arbetsgivaren om att semesterersättningen ska betalas ut när anställningen är slut.

Ska ha samma semesterrättigheter

– Om man har en tidsbegränsad anställning i högst tre månader kan man, då man avtalar om den, komma överens med arbetsgivaren om att man får semesterersättning på varje lön. Men då ska det också vara specificerat i lönespecifikationen, säger hon och tillägger:

– Men huvudregeln är att man ska ha samma semesterrättigheter som andra. Därför är det alltid bra att kolla sin lönespecifikation och säga till arbetsgivaren om denne gjort fel.

Om det finns kollektivavtal på ens arbetsplats regleras semesterbestämmelserna i det. Alla avtal finns på Unionens hemsida.

Vid anställning i högst tre månader.

Huvudregeln är att den som har en kortare anställning har rätt till samma semesterförmåner som andra anställda. Men vid en anställning i högst tre månader, som inte förlängs, kan den anställde och arbetsgivaren komma överens om att någon semesterledighet inte ska tas ut. Ens förmån består då av att man har rätt till semesterersättning som betalas ut tillsammans med månadslönen.

 

Vid en längre visstidsanställning

Vid visstidsanställningar som varar längre än tre månader får man inte träffa avtal som begränsar rätten till semesterledighet och semesterlön. Det betyder att den som har en anställning som varar längre än tre månader, har du rätt till semesterlön och inte ska ha semesterersättning medräknad i lönen varje månad.

Källa: Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.