Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Semesterersättning och tidsbegränsat jobb - vad gäller?

Har du en tidsbegränsad anställning? Då är det viktigt att ha koll på när arbetsgivaren betalar ut din semesterersättning. I annat fall kan du få ett onödigt ekonomiskt problem.
Anita Täpp Publicerad
Kvinna på strand i solnedgången, arbetar på en bärbar dator.
Det förekommer att arbetsgivare betalar ut semesterersättningen löpande på timpengen eller månadslönen – trots att semesterlagen säger annorlunda. Och då kan du stå utan ersättning när din anställning tar slut. Foto: Colourbox.

För dig med tidsbegränsad anställning på längre än en månad är det viktigt att ha koll på vad som gäller kring din semesterersättning. Det förekommer att arbetsgivare betalar ut semesterersättningen löpande på timpengen eller månadslönen – trots att semesterlagen säger annorlunda. Och då kan du stå utan ersättning när din anställning tar slut.

– De här människorna har så låg lön att de ofta har behövt spendera den direkt. Därför har de kanske inte heller något sparat och kan då också drabbas hårdare än nödvändigt när de inte får någon semesterersättning vid anställningens slut, då de också kan få vänta ganska länge på ersättning från a-kassan, säger Sofia Karlsson, ombudsman på Unionens regionkontor i Malmö.

Drabbar främst yngre

Trots att arbetsgivaren inte får betala ut semesterersättningen löpande så sker det ändå, konstaterar hon.

– Främst verkar det drabba yngre timanställda med liten erfarenhet av arbetsmarknaden, som inte heller känner till semesterlagen.

Även Unionens medlemsservice har fått samtal från medlemmar med tidsbegränsade anställningar som upptäckt att deras arbetsgivare fortlöpande har betalat ut deras semesterersättning och att de därför inte får någon sådan när deras anställning tar slut.

Det här visar, påpekar Sofia Karlsson, att man alltid bör vara uppmärksam på hur arbetsgivaren betalar ut den här ersättningen innan man börjar en anställning.  Och att man då ser till att man är överens med arbetsgivaren om att semesterersättningen ska betalas ut när anställningen är slut.

Ska ha samma semesterrättigheter

– Om man har en tidsbegränsad anställning i högst tre månader kan man, då man avtalar om den, komma överens med arbetsgivaren om att man får semesterersättning på varje lön. Men då ska det också vara specificerat i lönespecifikationen, säger hon och tillägger:

– Men huvudregeln är att man ska ha samma semesterrättigheter som andra. Därför är det alltid bra att kolla sin lönespecifikation och säga till arbetsgivaren om denne gjort fel.

Om det finns kollektivavtal på ens arbetsplats regleras semesterbestämmelserna i det. Alla avtal finns på Unionens hemsida.

Vid anställning i högst tre månader.

Huvudregeln är att den som har en kortare anställning har rätt till samma semesterförmåner som andra anställda. Men vid en anställning i högst tre månader, som inte förlängs, kan den anställde och arbetsgivaren komma överens om att någon semesterledighet inte ska tas ut. Ens förmån består då av att man har rätt till semesterersättning som betalas ut tillsammans med månadslönen.

 

Vid en längre visstidsanställning

Vid visstidsanställningar som varar längre än tre månader får man inte träffa avtal som begränsar rätten till semesterledighet och semesterlön. Det betyder att den som har en anställning som varar längre än tre månader, har du rätt till semesterlön och inte ska ha semesterersättning medräknad i lönen varje månad.

Källa: Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden. 

Arbetsrätt

Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”

Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 6 november 2024, kl 16:46
ICA-anställd fick sparken efter felaktigt drogtest. Från vänster en ICA-skylt, till höger en person som tar ett salivprov i munnen.
Unionen stämmer Ica efter att en lagerarbetare avskedats på grund av ett positivt drogtest. Provtagningen var rättsosäker - och resultatet kan ha förväxlats, menar facket. Foto: Pontus Lundahl/TT/Gorm Kallestad/NTB/TT.

Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.

Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.

Sofia Wolff

– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.


Testföretaget saknade intyg

Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.

Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.

–  Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.

Unionen: "Salivprov otillräckligt"

Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:

– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan. 

Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna,  genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.

Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.

Provet kan ha förväxlats

Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst. 
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till. 

– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.

Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.