Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stort skadestånd krävs för uppsagd klubbordförande

En klubbordförande och ett huvudskyddsombud på ett amerikanskägt företag sades upp efter att samarbetet med arbetsgivaren skurit sig rejält. Unionen stämmer företaget för klubbordförandens räkning och kräver extra stort skadestånd eftersom det rör sig om en förtroendevald.
Johanna Rovira Publicerad
Claudio Bresciani / TT
En chef misshandlades av en medarbetare på jobbet – sedan fick han sparken. Nu stämmer Unionen företaget och kräver närmare 270 000 kronor i skadestånd. Claudio Bresciani / TT

Klubbordföranden var en av de Unionenmedlemmar som drev på för att få igång en fackklubb på företaget för cirka sex år sedan. Detta för att få bukt med de problem anställda upplevde fanns på arbetsplatsen i Kista.

Fackklubben har under årens lopp krävt skadestånd ett antal gånger när arbetsgivaren brustit i sin informations- och förhandlingsskyldighet. Den har också påpekat brister i arbetsmiljön och klubbordföranden har anmält en av cheferna för kränkande särbehandling.

Med tiden har samarbetsklimatet mellan klubb och arbetsgivare blivit alltmer grinigt och till följd av detta och en pressande situation på jobbet, blev klubbordföranden sjukskriven på grund av utmattningsdepression.

När en konsult kallades in i november i fjol för att hjälpa företaget dels att reda ut arbetsmiljöproblemenen, dels att starta ett rehabiliteringsarbete med klubbordföranden samt utreda anmälan om kränkande särbehandling, skar det sig rejält mellan konsulten och facket. Företaget sade då upp både klubbordföranden och huvudskyddsombudet av personliga skäl.

– Det hör faktiskt till ovanligheterna att det skär sig på det här viset mellan arbetsgivare och förtroendevalda. I de flesta fall fungerar det fackliga arbetet väldigt smärtfritt, trots att meningsskiljaktigheter av naturliga skäl kan uppstå, säger Nicklas Gustafsson-Sundvall, ombudsman i region Stockholm, som inte vill kommentera fallet i övrigt.

Läs mer: Utköp av förtroendevalda oroar Unionen

Huvudskyddsombudet (vars företrädare också sagts upp av företaget) träffade en överenskommelse med arbetsgivaren, men Unionen vill att Arbetsdomstolen ogiltigförklarar uppsägningen av klubbordföranden. Eftersom förbundet menar att uppsägningen saknar saklig grund krävs företaget på 175 000 kronor i skadestånd.

– Det är ett högre belopp än vanligt, men eftersom det finns kopplingar till medlemmens förtroendeuppdrag ska det också kosta lite mer, säger Ulf Åkesson, förbundsjurist på Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen