Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Spotifyklubben om jobbhotet: ”Vi vet inte vad som händer”

Anställda på Spotify har inte fått någon samlad information om företagets planer på att flytta nattjobb utomlands. Det säger Unionens vice klubbordförande Caesar Ralf Franz Hoppen.
– Kommer det faktiskt ske? Vi vet inte.
Noa Söderberg Publicerad
Spotifys entré och vice klubbordförande Caesar Ralf Franz Hoppen.
Anställda på Spotify i mörker om nattjobbens framtid. Facket menar att Spotify inte informerat om någon flytt av nattarbete utomlands. Foto: Janerik Henriksson/TT/Privat.

Spotify har ansökt om undantag från arbetstidslagens regler om nattarbete och förlorat i förvaltningsrätten, vilket Kollega tidigare har berättat. Under förra veckan rapporterade Breakit att Spotify överklagar fallet till kammarrätten och planerar att flytta nattjobben utomlands.

Men de anställda på Spotify har inte fått någon samlad eller tydlig information om vad som händer. Det säger Caesar Ralf Franz Hoppen, som är vice ordförande i Unionens fackklubb hos streamingjätten.

– Det är förkastligt att Spotify, eller något annat företag, kommer med sådana hot. Men vi vet inte om de kommer göra det. Om det är hörsägen, om folk ens förstår vad de säger.

Så det har inte varit någon tydlig kommunikation med de anställda?

– Nej. De har inte sagt någonting officiellt. Man hör dem säga ”vi måste flytta jobb, vi måste göra olika saker”. Men kommer det faktiskt ske? Vi vet inte.

Hur har dina kollegor reagerat på det här?

– Folk är såklart inte glada. Fler och fler blir arga. Det gäller också massuppsägningarna [i vintras, reds. anm.]. Många beslut verkar vara fattade emot de anställda.

Arbetsmiljöverket: Nattjobb bryter mot lagen

Eftersom nattarbete som regel är förbjudet på företag utan kollektivavtal i Sverige och Spotifys överklagande fortfarande inte har godkänts så bryter företaget mot lagen om de fortsätter med nattarbete. Senast i början av februari betonade Arbetsmiljöverket detta i ett mejl till Spotify.

Caesar Ralf Franz Hoppen säger att han inte har full överblick över företagets olika delar och därför inte kan säga säkert huruvida nattarbete pågår just nu. Däremot säger han att inga officiella ändringar av Spotifys rutiner kring schemaläggning, nattarbete eller beredskap har kommunicerats till de anställda.

– Jag vet att de försöker göra något i stil med ”följ solen”, att system och supportsamtal ska upprätthållas av team i andra länder. Men det har inte varit något offentligt. Så vitt jag förstått har det inte riktigt blivit verklighet, det är bara hörsägen. Det är en oreda, ärligt talat. Det har alltid varit det.

Nattarbete behövs – men hur kommer det se ut?

Samtidigt slår han fast att nattarbete behövs på Spotify.

– Alla techföretag behöver det för att hålla igång sina tjänster dygnet runt. Frågan är: hur kommer det se ut? Vi representerar de som jobbar i Sverige, men vi oroar oss för alla. Det kan bli så att Sverige får en bra deal, men vad händer i Tyskland, Nederländerna eller USA? Hur blir det för dem?

Han upprepar också det krav som både klubben och Unionens ordförande Peter Hellberg har kommit med: att Spotify löser situationen genom att teckna kollektivavtal.

–  Jag tycker det är väldigt olyckligt att de alltid hotar med saker som att flytta jobben utomlands i stället för att anpassa sig till normerna på svensk arbetsmarknad. Vi skulle kunna reglera allt detta om vi hade kollektivavtal, men istället används desinformation och hot.

Julia Levander, presstalesperson på Spotify, skriver i ett mejl till Kollega:

”De roller som berörs [av förändringar kring nattarbetet, reds. anm.] har varit involverade under hela processen och vi har kontinuerligt informerat relevanta parter när det funnits information att dela.”

Kollega har inte fått svar på om fackklubben räknas som en sådan relevant part. 

Frågor om huruvida jobb faktiskt har börjat flyttas och om nattarbete pågår i Sverige just nu besvaras med det standardmejl som gått ut till flera andra medier. Där konstateras enbart att Spotify ”planerar att flytta delar av vår beredskap till andra länder”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar