Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Spotifyklubben om jobbhotet: ”Vi vet inte vad som händer”

Anställda på Spotify har inte fått någon samlad information om företagets planer på att flytta nattjobb utomlands. Det säger Unionens vice klubbordförande Caesar Ralf Franz Hoppen.
– Kommer det faktiskt ske? Vi vet inte.
Noa Kristiansson Publicerad
Spotifys entré och vice klubbordförande Caesar Ralf Franz Hoppen.
Anställda på Spotify i mörker om nattjobbens framtid. Facket menar att Spotify inte informerat om någon flytt av nattarbete utomlands. Foto: Janerik Henriksson/TT/Privat.

Spotify har ansökt om undantag från arbetstidslagens regler om nattarbete och förlorat i förvaltningsrätten, vilket Kollega tidigare har berättat. Under förra veckan rapporterade Breakit att Spotify överklagar fallet till kammarrätten och planerar att flytta nattjobben utomlands.

Men de anställda på Spotify har inte fått någon samlad eller tydlig information om vad som händer. Det säger Caesar Ralf Franz Hoppen, som är vice ordförande i Unionens fackklubb hos streamingjätten.

– Det är förkastligt att Spotify, eller något annat företag, kommer med sådana hot. Men vi vet inte om de kommer göra det. Om det är hörsägen, om folk ens förstår vad de säger.

Så det har inte varit någon tydlig kommunikation med de anställda?

– Nej. De har inte sagt någonting officiellt. Man hör dem säga ”vi måste flytta jobb, vi måste göra olika saker”. Men kommer det faktiskt ske? Vi vet inte.

Hur har dina kollegor reagerat på det här?

– Folk är såklart inte glada. Fler och fler blir arga. Det gäller också massuppsägningarna [i vintras, reds. anm.]. Många beslut verkar vara fattade emot de anställda.

Arbetsmiljöverket: Nattjobb bryter mot lagen

Eftersom nattarbete som regel är förbjudet på företag utan kollektivavtal i Sverige och Spotifys överklagande fortfarande inte har godkänts så bryter företaget mot lagen om de fortsätter med nattarbete. Senast i början av februari betonade Arbetsmiljöverket detta i ett mejl till Spotify.

Caesar Ralf Franz Hoppen säger att han inte har full överblick över företagets olika delar och därför inte kan säga säkert huruvida nattarbete pågår just nu. Däremot säger han att inga officiella ändringar av Spotifys rutiner kring schemaläggning, nattarbete eller beredskap har kommunicerats till de anställda.

– Jag vet att de försöker göra något i stil med ”följ solen”, att system och supportsamtal ska upprätthållas av team i andra länder. Men det har inte varit något offentligt. Så vitt jag förstått har det inte riktigt blivit verklighet, det är bara hörsägen. Det är en oreda, ärligt talat. Det har alltid varit det.

Nattarbete behövs – men hur kommer det se ut?

Samtidigt slår han fast att nattarbete behövs på Spotify.

– Alla techföretag behöver det för att hålla igång sina tjänster dygnet runt. Frågan är: hur kommer det se ut? Vi representerar de som jobbar i Sverige, men vi oroar oss för alla. Det kan bli så att Sverige får en bra deal, men vad händer i Tyskland, Nederländerna eller USA? Hur blir det för dem?

Han upprepar också det krav som både klubben och Unionens ordförande Peter Hellberg har kommit med: att Spotify löser situationen genom att teckna kollektivavtal.

–  Jag tycker det är väldigt olyckligt att de alltid hotar med saker som att flytta jobben utomlands i stället för att anpassa sig till normerna på svensk arbetsmarknad. Vi skulle kunna reglera allt detta om vi hade kollektivavtal, men istället används desinformation och hot.

Julia Levander, presstalesperson på Spotify, skriver i ett mejl till Kollega:

”De roller som berörs [av förändringar kring nattarbetet, reds. anm.] har varit involverade under hela processen och vi har kontinuerligt informerat relevanta parter när det funnits information att dela.”

Kollega har inte fått svar på om fackklubben räknas som en sådan relevant part. 

Frågor om huruvida jobb faktiskt har börjat flyttas och om nattarbete pågår i Sverige just nu besvaras med det standardmejl som gått ut till flera andra medier. Där konstateras enbart att Spotify ”planerar att flytta delar av vår beredskap till andra länder”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.