Sjukskriven ingenjör fick rätt mot Amazon

När mannen kom tillbaka till Amazon från sin sjukskrivning varslades han om uppsägning av personliga skäl.ng Michel Spingler / AP Photo / TT

Bolaget som stämdes är ett helägt dotterbolag till Amazon och tillhandahåller molntjänster i Sverige. Ingenjören började arbeta på en servicehall i Eskilstuna, som vid tillfället var under uppbyggnad. Han fick endast en dags introduktion, det saknades arbetsledare på plats och han upplevde stämningen som väldigt pressad.

Läs mer: Unionen stämmer Amazon för uppsägning

Eftersom det var långa arbetspass och återhämtningen blev lidande bad han sin chef om hjälp att prioritera sina arbetsuppgifter. Han förde också fram att arbetsbördan var för stor, men blev enligt stämningsansökan ignorerad.

I slutet av förra året råkade ingenjören ut för en fallolycka där han bröt foten och blev sjukskriven. Två månader efter att han kom tillbaka till jobbet varslades han om uppsägning på grund av personliga skäl med motiveringen att hans arbetsprestation var för dålig.

Läs mer: Amazon anklagas för övervakning av fackanslutna

Unionen stämde handelsjätten på sammanlagt 150 000 kronor för brott mot anställningsskyddet, las. Och tvisten gick undan. Amazon medgav att Unionen hade rätt och då avkunnade domstolen dom med detsamma.

– Nu har inte domen vunnit laga kraft än, men de medgav talan fullt ut vilket gjorde att det gick väldigt snabbt, säger Ulf Åkesson, Unionens förbundsjurist som företrädde medlemmen i tingsrätten.

Amazon ska nu betala ingenjören 50 000 kronor i skadestånd samt 16 månadslöner för den ogiltiga uppsägningen.

– Det var så klart bra att vi fick rätt på alla punkter i domstol. Samtidigt var målsättningen för medlemmen att få komma tillbaka till sitt jobb, men nu har det fått lösas på det här sättet, säger Daniel Alenius, regional ombudsman som skötte förhandlingarna lokalt för medlemmens räkning.

Läs mer: Amazon och Bezos får kritik av EU

Ytterligare en anledning till att tvisten avgjordes snabbt är att Amazon inte har något kollektivavtal. Om meningsskiljaktigheterna inte blir lösta lokalt, vilket de i de flesta fall blir, går man direkt från en lokal förhandling till domstol, till skillnad från om det finns ett avtal, då man går vidare med förhandling centralt.

Lina Björk

lina.bjork@kollega.se

Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter.

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning.

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.