Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sifklubb går till EU-kommissionen

Facken på Akzo Nobel protesterar hos EU-kommissionen mot att industrifärgtillverkningen säljs till Finland. Facket informerades inte om försäljningsplanerna som innebär att 180 personer varslas.
Publicerad
- Tyvärr tror jag inte att det går att stoppa affären. Men vi vill ändå varsko EU-kommissionen och EWC, den europeiska fackliga organisationen, så att vi flyttar fram positionerna till nästa gång, säger Håkan Nilsson, vice Sifklubbsordförande på Akzo Nobel.
Akzo Nobel meddelade den 28 oktober att de ska sälja industrifärgtillverkaren Special Coatings till finska Kemira, detta trots att verksamheten genererar cirka 10 miljoner kronor i vinst i år. Beskedet föregicks inte av några mbl-förhandlingar. Akzo Nobels ledning i Sverige försvarar sig med att beslutet tagits högre upp i koncernen. Men i så fall borde beslutet ha presenterats för EWC, vilket inte skett.
- Då säger den holländska koncernledningen tvärtom, att det är ett lokalt beslut, säger Håkan Nilsson.
Av de 180 som kan varslas är hälften Sifmedlemmar. För närvarande håller företaget på att upprätta förslag till turordningslistor.
Nederländska Akzo köpte Nobelindustrier 1994 i kölvattnet av finansmannens Erik Pensers konkurs. De senaste åren har flertalet svenskar försvunnit ur företagsledningen och enligt Håkan Nilsson, som arbetat på företaget i 19 år, har det fackliga arbetet försvårats. Han berättar att enheter har lagts ner utan föregående mbl-förhandlingar, senast i somras. Och bolagsstyrelsemöten fungerar numera enbart som informationsmöten, besluten fattas någon annanstans.
- Den holländska koncernledningen tycker att de svenska facken är tröga och obstruktiva. Att det tar tid att få igenom beslut. Och det gör det kanske, men vi brukar säga att besluten blir bättre förankrade och lättare att driva igenom, säger Håkan Nilsson.

THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.