Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif vill skydda facket på Sanmina

De fackliga företrädarna på Sanmina i Bengtsfors pressas hårt av ledningen. Nu vill Sif:s regionchef Thomas Hagman ge dem ökat stöd och låta en ombudsman stötta dem i kontakten med ledningen.
Publicerad
- Ledningen tål inte att dess agerande synas och förtroendevalda har utsatts för påtryckningar med syfte att lägga munkavle på dem, säger Thomas Hagman.
En allt mer inflammerad situation mellan fack och ledning har uppstått sedan Sanmina Segerström Automotive förra våren varslade 140 om uppsägning i Bengtsfors. Enligt Sanminas planer skulle Bengtsforsfabrikens tillverkning av detaljer till Volvo Lastvagnar flyttas till anläggningen i Eskilstuna. Men ledningen backade efter påtryckningar från Volvo. Efter många turer och tvister mellan fack och ledning krävde facken ett rekordstort skadestånd för brott mot medbestämmandelagen, mbl. Det drogs tillbaka sedan Sanmina skrivit på ett avtal om att verksamheten skulle säljas. En utdragen försäljningsprocess, då facken också misstänkte att försäljningslöftet var en bluff, resulterade i att Sanmina meddelade att man beslutat behålla verksamheten.
Facken fick beskedet den 20 januari.
- Ingen tyckte det var roligt att bli kvar i Sanmina men ibland får man bita i det sura äpplet. Så vi försökte ändå se positivt på situationen, säger Thomas Hagman.
Men snart kunde Metalls ombudsman Kjell Hultgren avslöja att Segerströms vd, Lars Ericson tio dagar senare, den 30 januari, besökt Volvo Lastvagnar för att åter försöka få till stånd en flytt av Bengtsfors verksamhet till Eskilstuna.
I media berättade Kjell Hultgren att fackens förtroende för Lars Ericson nu var helt förbrukat och att man krävde hans avgång.
Kort därpå meddelade Sanmina i ett pressmeddelande att Segerströms bolagsstyrelse hade förtroende för Lars Ericson och för hur han bedriver verksamheten i Bengtsfors. I bolagsstyrelsen ingår tre ledamöter, däribland Lars Ericson själv. Enligt Thomas Hagman var den ende facklige representanten i styrelsen inte kallad till mötet.
Han beskriver de fackliga företrädarnas situation som alltmer utsatt. Nyligen avsade sig Metallklubbens ordförande fortsatt uppdrag. Metallklubben riskerar att läggas ned. Då återstår Sifklubben och ett försvagat fackligt inflytande.
Thomas Hagman är bedrövad.
- Största problemet är att varken vi eller Volvo har något förtroende för ledningen längre och att Sanmina inte verkar förstå vilka konsekvenser det får. Efter det som hänt vill Volvo säkert inte driva verksamheten i Bengtsfors vidare och kanske inte heller i Eskilstuna utan försöker hitta ett annat alternativ. Därmed hotas jobben på båda fabrikerna.
Han menar att Volvo tappade förtroendet för ledningen redan för ett år sedan.
- Lars Ericson lade då fram en helt orealistisk plan som innebar att man snabbt skulle flytta produktionen av tusentals detaljer från Bengtsfors till Eskilstuna.
- När han nu, kort tid efter att Sanmina meddelat att man behåller verksamheten i Bengtsfors, går upp på Volvo Lastvagnar och åter försöker få dem att flytta verksamheten, har Volvos förtroende minskat ytterligare. Och man sa också nej.
Sif och Metall överväger nu att flytta alla förhandlingar mellan fack och ledning från klubbnivå, så att de sköts av ombudsmän i stället.
- Vi vill skydda dem eftersom man har så dålig ledning och personalpolitik. De fackliga företrädarna har verkligen kämpat. Men det är svårt när ledningen vill att företaget ska dö, säger Thomas Hagman.

ANITA TÄPP



















Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD

Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.