Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif välkomnar stärkt stöd för föräldralediga

Sifs jurist Nina Johansson är ganska nöjd med det lagförslag som ska stärka föräldraledigas ställning på jobbet.<br />- Visst vore det bra med ännu fler åtgärder. Men det kan ju bli fler när diskrimineringskommittén lägger fram sitt förslag nästa år, säger hon.<br />
Publicerad
- Vi får många förfrågningar från föräldralediga kvinnor och män som anser sig vara missgynnade eller som inte vågar ta ut föräldraledighet. Så det här är verkligen ett efterlängtat förslag.
I dagsläget har facket och JämO egentligen bara bestämmelserna om indirekt diskriminering i jämställdhetslagen att ta till då föräldralediga anser sig ha blivit diskriminerade.
En arbetsgivare får inte missgynna en arbetssökande eller anställd genom att "tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar personer av det ena könet".
- Eftersom drygt 80 procent av föräldraledigheten tas ut av kvinnor så har både vi och JämO ansett att den här bestämmelsen är tillämplig då föräldralediga kvinnor diskriminerats, även om det ännu inte prövats juridiskt.
- Lagförslaget innebär att vi inte längre behöver luta oss mot det här och en stor fördel är också att även föräldralediga män skulle omfattas av lagen.
Enligt förslaget ska lagen om anställningsskydd, las, ändras så att föräldralediga inte får sägas upp innan de är tillbaka i arbete. Regeringen och samarbetspartierna vill också att ett missgynnandeförbud införs så att föräldralediga måste behandlas på samma sätt som andra anställda och att den så kallade kvalifikationstiden tas bort. Det innebär att även den som varit anställd mindre än sex månader innan föräldraledigheten får samma föräldrapenning som andra.
I går gjorde folkpartiledaren Lars Leijonborg och TCO:s ordförande Sture Nordh ett gemensamt uttalande där de krävde ett stärkt skydd för föräldralediga. De vill även att återanställningsrätten för föräldralediga stärks och att det så kallade tvåpersonsundantaget, att två anställda kan undantas från turordningen vid uppsägningar, ska kunna prövas juridiskt.
Nina Johansson anser att det är bra förslag.
- Förhoppningsvis finns de med i det uppdrag som diskrimineringskommittén har, säger hon.

ANITA TÄPP

Fotnot:
Diskrimineringskommittén, som är tillsatt av regeringen, ser över hela diskrimineringslagstiftningen och ska även ta fram förslag på hur domstolsprocessen i diskrimineringsmål ska fungera. Ett slutbetänkande ska läggas fram 1 juli nästa år.



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.

Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.