Utländsk arbetskraft var tidigare mer förekommande inom LO:s områden. Men det blir allt vanligare även på tjänstemannasidan. Trots det har Sif inte bestämt hur man ska förhålla sig till krav på kollektivavtal. Förbundsstyrelsen har diskuterat frågan och under våren ska utländska företags ställning på svensk arbetsmarknad utredas.
- Vi har konstaterat att vi som förbund måste ta tag i frågan om arbetstillstånd. Länsstyrelsen, som hanterar ansökningar om arbetstillstånd, brukar skicka en förfrågan till berörd facklig organisation. Då måste vi fundera över under vilka omständigheter vi ska säga ja och när vi ska säga nej, säger Mathias Åström på Sifs förhandlingsenhet.
På bland annat Metall har man ett specialavtal för utländska företag. Det är ett direktavtal som reglerar till exempel löner, arbetsmiljö, förhandlingsordning och arbetstid. Däremot innehåller det inte bestämmelser om pensionsavsättningar eller avgifter till omställningsförsäkringen.
- Vi har haft det här avtalet i flera år, men vi anpassar det till EU-lagstiftningen för att inte kunna misstänkliggöras för diskriminering. Vi tecknar mellan ett och två avtal i veckan. I 50 procent av fallen är det de utländska arbetsgivarna som kontaktar oss, i 50 procent av fallen är det den lokala fackklubben, säger Erik Andersson på Metalls avtals- och förhandlingsenhet.
Han menar att förbundet möter stor förståelse från utländska arbetsgivare för kravet på respekt för den svenska avtalsmodellen.
Sif använder inte andra förbunds avtal som modell för ett eget.
- Vi undersöker hur vår tradition av decentraliserad, individuell lönesättning går att utforma för att gälla även utländsk arbetskraft. Den nya globaliserade världen kräver delvis nya tankemönster. Det finns inget klockrent enkelt svar på om det krävs kollektivavtal och hur det i så fall ska se ut. Vår grundinställning är att företag verksamma i Sverige ska ha svenska avtal, säger Mathias Åström.

LINDA SVENSSON