Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif utreder avtal för utländska företag

Flera LO-förbund har specialavtal för utländska företag som verkar i Sverige. Sif har ännu inte tagit ställning till om det behövs.<br />
Publicerad
Utländsk arbetskraft var tidigare mer förekommande inom LO:s områden. Men det blir allt vanligare även på tjänstemannasidan. Trots det har Sif inte bestämt hur man ska förhålla sig till krav på kollektivavtal. Förbundsstyrelsen har diskuterat frågan och under våren ska utländska företags ställning på svensk arbetsmarknad utredas.
- Vi har konstaterat att vi som förbund måste ta tag i frågan om arbetstillstånd. Länsstyrelsen, som hanterar ansökningar om arbetstillstånd, brukar skicka en förfrågan till berörd facklig organisation. Då måste vi fundera över under vilka omständigheter vi ska säga ja och när vi ska säga nej, säger Mathias Åström på Sifs förhandlingsenhet.
På bland annat Metall har man ett specialavtal för utländska företag. Det är ett direktavtal som reglerar till exempel löner, arbetsmiljö, förhandlingsordning och arbetstid. Däremot innehåller det inte bestämmelser om pensionsavsättningar eller avgifter till omställningsförsäkringen.
- Vi har haft det här avtalet i flera år, men vi anpassar det till EU-lagstiftningen för att inte kunna misstänkliggöras för diskriminering. Vi tecknar mellan ett och två avtal i veckan. I 50 procent av fallen är det de utländska arbetsgivarna som kontaktar oss, i 50 procent av fallen är det den lokala fackklubben, säger Erik Andersson på Metalls avtals- och förhandlingsenhet.
Han menar att förbundet möter stor förståelse från utländska arbetsgivare för kravet på respekt för den svenska avtalsmodellen.
Sif använder inte andra förbunds avtal som modell för ett eget.
- Vi undersöker hur vår tradition av decentraliserad, individuell lönesättning går att utforma för att gälla även utländsk arbetskraft. Den nya globaliserade världen kräver delvis nya tankemönster. Det finns inget klockrent enkelt svar på om det krävs kollektivavtal och hur det i så fall ska se ut. Vår grundinställning är att företag verksamma i Sverige ska ha svenska avtal, säger Mathias Åström.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.

 

Arbetsrätt

Frågade om en privat tjänst – blev avskedad

Lina Björk Publicerad 18 september 2025, kl 09:12
Frågade om en privat tjänst – blev avskedad
Skylt på arbetsdomstolen
Frågade om en privat tjänst – blev avskedad
Arbetsrätt

Frågade om en privat tjänst – blev avskedad

Mannen frågade sin kollega om han kunde hämta en vattenspridare under arbetstid, som han köpt privat. Det uppskattades inte av företaget han jobbade på, som gav honom sparken.
Lina Björk Publicerad 18 september 2025, kl 09:12
Skylt på arbetsdomstolen
Mannen bad sin kollega om en privat tjänst, vilket resulterade i att han blev av med jobbet. Foto: Claudio Bresciani / TT

Mannen jobbade som lagerarbetare och sedan produktionsledare på grossistföretaget Martin & Servera när han i våras blev avskedad. Orsakerna var enligt företaget: han hade avvikit från arbetsplatsen under instämplad tid, han hade inte stämplat in sina kollegor på rätt sätt, han hade orsakat bristande arbetsmiljö och slutligen hade han bett medarbetare om privata tjänster. 

Mannen själv har gett förklaringar till händelserna. Bland annat har han åkt hem på raster och följt med sitt barn till sjukhus under arbetstid, men alltid kommunicerat det med sina chefer. 

Saknade avtal för nattarbete

Grossistföretaget saknade tillfälligt avtal för nattarbete. Men enligt Unionens stämningsansökan har anställda varit pressade att bli klara med sitt plock av varor under kvällsskiftet, även om midnatt ibland passerats. Den tiden har tagits ut i ledighet eller ersättning efteråt. Det har hanterats likadant av alla andra produktionsledare och registrerad tid har även godkänts av attesterande chefer. 

Den dåliga arbetsmiljön anser arbetsgivaren att mannen orsakat genom att bestraffa vissa medarbetare, medan han själv anser att han ställt rimliga krav på anställda som inte gjort sitt jobb. 

Slutligen är det en vattenspridare som orsakat mannen problem. När en arbetskamrat skulle göra en körning till Norrköping frågade produktionsledaren om kollegan kunde tänka sig att ta med en vattenspridare tillbaka som han köpt privat. Kollegan svarade ja. 
Händelsen tillsammans med arbetsgivarens andra argument gjorde att mannen avskedades i maj. 

Unionen stämmer i AD

Avskedande får ske om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren, vilket Unionen inte anser att medlemmen har gjort. Unionen stämmer därför arbetsgivaren på 190 000 kronor i allmänt skadestånd och vill att domstolen förklarar avskedandet ogiltigt. 

Kollega har sökt Martin & Servera som inte vill kommentera ärendet.