Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif lägger upp strategi för att påverka nya regeringen

Sifs enhet för strategisk utveckling har gått igenom alliansens manifest för att skapa en bild av vilka föreslagna förändringar som kan beröra Sif och dess medlemmar. Dessutom har man listat ett antal åtgärder att vidta.
Publicerad
I en över 20 sidor lång rapport har bland andra Lars Jonsson, tillväxtekonom på Sif, listat alliansens förslag, konsekvenser för Sif och åtgärder som förbundet bör vidta. Fem områden pekas ut som särskilt viktiga: företagstillväxt, utbildning, a-kassan, kollektivavtalen och branschsamtalen. Alla är områden där Sif ska försöka påverka.
- Att påverka är något vi förväntas göra hela tiden, men nu har den politiska spelplanen förändrats. Det ger oss möjlighet att förbättra oss. Det har mest rullat på de senaste åren, säger Lars Jonsson.
Dagens regeringsförklaring föranleder inga förändringar i strategin. På kort sikt är det a-kasseförändringarna som påverkar Sifs medlemmar mest. Sänkt ersättning, höjda avgifter och slopad avdragsrätt kan leda till att facken tappar medlemmar.
Flera förbund har krävt höjda tak och längre ersättningsperioder. Alliansens politik går åt motsatt håll.
- De har gått till val och vunnit på den här politiken. Det är osannolikt att de skulle ta tillbaka förslagen. Men det finns fortfarande möjlighet att ändra i marginalen. Det kommer att ha stor betydelse hur man tar betalt, och om vi kan stoppade den differentierade avgiften, det vill säga att a-kassor med hög arbetslöshet ska stå för mer egenfinansiering har också betydelse. Själva urgröpningen i systemet är svårt att komma åt.
Skulle facken tappa alltför många medlemmar spricker till slut den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter reglerar villkoren. Sif ser att man för att värna kollektivavtalen måste samarbeta med arbetsgivarna.
- Vi tror att det finns ett intresse från deras sida. Svenskt Näringsliv visar i och för sig inget sådant intresse, de är nöjda och tycker att de har vunnit valet. Men deras medlemsorgansiationer, som är vår verkliga motpart, ser att vi har ett system som fungerar. Om vi får fram en gemensam bild av vilka konsekvenser alliansens politik kan få är det lättare att övertyga regeringen. Över huvud taget tror jag att partsrelationer blir viktigare nu, säger Lars Jonsson.
Den socialdemokratiska regeringen har haft branschsamtal med företrädare från olika sektorer i näringslivet. Dessa verkar rinna ut i sanden nu. Men Sif vill vara en samtalspartner också för den nya regeringen. Kontakter kommer att tas med tjänstemän och politiker på de olika departementen.
När det gäller de nya ministrarna är Lars Jonsson försiktig med att ge några omdömen.
- Ministrarna är politikens ansikte utåt. Det finns många som skapar politiken, inte minst de politiskt sakkunniga. Maud har i och för sig profilerat sig i företagarfrågor, det är bra att det är en intresserad och initierad person som fått ansvar för de frågorna.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket. 

Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.