Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif kräver att uppgörelse för indiska IT-tekniker följs

De indiska IT-tekniker som tagits hit av IBM skulle få 25 000 kronor i månaden enligt en uppgörelse med Sif. Istället kan de ha fått 4 000 i månaden vilket gör Sifs regionchef Kjell Johnson upprörd.<br />
Publicerad
- Vi har en känsla av att Migrationsverket sköter det här med arbetstillstånden hipp som happ. Och inte heller arbetsgivarna verkar bry sig om arbetstillstånden, säger han.
I höstas skickade Länsarbetsnämnden Sif ett förslag om dispens för arbetstillstånd. Det gällde ett antal indiska IT-arbetare som skulle läras upp inom IBM.
- Det finns många olika varianter när det gäller utländsk arbetskraft. Om de är anställda i Sverige så kräver vi att de ska omfattas av kollektivavtal. Men de här är utlånade av IBM India Ltd och har då inget anställningsförhållande i Sverige, säger Bengt Engström, ombudsman på Sifs stockholmsavdelning.
- I det läget kan vi endast påverka genom att vi som remissinstans när det gäller arbetstillstånden också har möjlighet att ställa krav.
Senare deltog Sif i ett möte med Teknikarbetsgivarna, Migrationsverket och Länsarbetsnämnden. Efter förhandlingar var parterna, enligt Kjell Johnson, överens om att 150 personer fick komma hit för en så kallad kompetensöverföring, alltså för att lära sig och ta med kunskapen hem. Var och en skulle få vara här i maximalt två år och alla skulle ha minst 25 000 i månadslön.
- Det ingår i ett yttrande från AMS, som Migrationsverket ska ha då man tar ställning till arbetstillstånden. Där står också att arbetsmarknadens parter ska se till att överenskommelsen följs.
I december slog Sifklubben på IBM larm då man misstänkte att mer än 200 indiska IT-tekniker som varit på IBM det senaste året för att studera också arbetat. Senare har Sif fått uppgifter om att indier haft en månadslön på 4 000 kronor.
- Man har sagt att de också får en schablonersättning, men det har ju alla utländska konsulter, oavsett lön, säger Kjell Johnson.
Hur många underbetalda indier som finns i Sverige är oklart. I stockholmsregionen finns enligt Sif indiska IT-arbetare på flera IBM-företag och på Ericsson.
- Vi vet inte hur tillstånden fungerat. Ofta har klubbar lokalt sagt okej till att några får komma in. Det är först när det blivit en större omfattning som vi har blivit involverade. Nu har vi upptäckt att fler och fler dyker upp. På ett företag var det uppemot 265. Sedan rasslar det in nya och man vet inte hur många som åker hem, säger Bengt Engström.
- Det finns olika sidor av det här. En är att man gör jobbet här, en annan att man lär och tar med sig kunskapen hem, en tredje att man flyttar hela produktionen.
Kjell Johnson beräknar att det finns mellan 300 och 500 indiska IT-tekniker i regionen.
- Vi har märkt en tydlig trend under senaste halvåret. Flera företag vill skära ner här och flytta verksamhet till Indien. Att indierna är här är en del i processen, säger han.
Kjell Johnson är också förargad över att Migrationsverket, enligt en artikel i dagens Metro, inte vill kännas vid den träffade uppgörelsen.
- Vi ska nu ta kontakt med AMS och Migrationsverket och gå till botten med saken, säger han.
Sif ska också försöka påverka företagsledningarna. Om det blir nödvändigt kan förbundet ta till stridsåtgärder.
- Vi har inte diskuterat det här med Sifs ledning ännu. Men ytterst handlar det om att få till svenska kollektivavtal och rimliga villkor för indierna här, säger Kjell Johnson.

ANITA TÄPP




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD