Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif kräver att uppgörelse för indiska IT-tekniker följs

De indiska IT-tekniker som tagits hit av IBM skulle få 25 000 kronor i månaden enligt en uppgörelse med Sif. Istället kan de ha fått 4 000 i månaden vilket gör Sifs regionchef Kjell Johnson upprörd.<br />
Publicerad
- Vi har en känsla av att Migrationsverket sköter det här med arbetstillstånden hipp som happ. Och inte heller arbetsgivarna verkar bry sig om arbetstillstånden, säger han.
I höstas skickade Länsarbetsnämnden Sif ett förslag om dispens för arbetstillstånd. Det gällde ett antal indiska IT-arbetare som skulle läras upp inom IBM.
- Det finns många olika varianter när det gäller utländsk arbetskraft. Om de är anställda i Sverige så kräver vi att de ska omfattas av kollektivavtal. Men de här är utlånade av IBM India Ltd och har då inget anställningsförhållande i Sverige, säger Bengt Engström, ombudsman på Sifs stockholmsavdelning.
- I det läget kan vi endast påverka genom att vi som remissinstans när det gäller arbetstillstånden också har möjlighet att ställa krav.
Senare deltog Sif i ett möte med Teknikarbetsgivarna, Migrationsverket och Länsarbetsnämnden. Efter förhandlingar var parterna, enligt Kjell Johnson, överens om att 150 personer fick komma hit för en så kallad kompetensöverföring, alltså för att lära sig och ta med kunskapen hem. Var och en skulle få vara här i maximalt två år och alla skulle ha minst 25 000 i månadslön.
- Det ingår i ett yttrande från AMS, som Migrationsverket ska ha då man tar ställning till arbetstillstånden. Där står också att arbetsmarknadens parter ska se till att överenskommelsen följs.
I december slog Sifklubben på IBM larm då man misstänkte att mer än 200 indiska IT-tekniker som varit på IBM det senaste året för att studera också arbetat. Senare har Sif fått uppgifter om att indier haft en månadslön på 4 000 kronor.
- Man har sagt att de också får en schablonersättning, men det har ju alla utländska konsulter, oavsett lön, säger Kjell Johnson.
Hur många underbetalda indier som finns i Sverige är oklart. I stockholmsregionen finns enligt Sif indiska IT-arbetare på flera IBM-företag och på Ericsson.
- Vi vet inte hur tillstånden fungerat. Ofta har klubbar lokalt sagt okej till att några får komma in. Det är först när det blivit en större omfattning som vi har blivit involverade. Nu har vi upptäckt att fler och fler dyker upp. På ett företag var det uppemot 265. Sedan rasslar det in nya och man vet inte hur många som åker hem, säger Bengt Engström.
- Det finns olika sidor av det här. En är att man gör jobbet här, en annan att man lär och tar med sig kunskapen hem, en tredje att man flyttar hela produktionen.
Kjell Johnson beräknar att det finns mellan 300 och 500 indiska IT-tekniker i regionen.
- Vi har märkt en tydlig trend under senaste halvåret. Flera företag vill skära ner här och flytta verksamhet till Indien. Att indierna är här är en del i processen, säger han.
Kjell Johnson är också förargad över att Migrationsverket, enligt en artikel i dagens Metro, inte vill kännas vid den träffade uppgörelsen.
- Vi ska nu ta kontakt med AMS och Migrationsverket och gå till botten med saken, säger han.
Sif ska också försöka påverka företagsledningarna. Om det blir nödvändigt kan förbundet ta till stridsåtgärder.
- Vi har inte diskuterat det här med Sifs ledning ännu. Men ytterst handlar det om att få till svenska kollektivavtal och rimliga villkor för indierna här, säger Kjell Johnson.

ANITA TÄPP




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.

Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.