Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sanmina krävs på 70 miljoner i skadestånd

Fackklubbarna vid Sanmina-SCI kräver i dag företaget på rekordhöga 70 miljoner kronor i skadestånd för avtalsbrott och för brott mot medbestämmandelagen (mbl).- Vi vill markera mot det fruktansvärt cyniska sätt som man behandlar människor på, säger Pär Nilsson, Sifs klubbordförande i Bengtsfors.
Publicerad
Skadeståndet utgörs av 10 miljoner kronor per förhandlande organisation och företag. Facken i Bengtsfors hävdar att företaget gjort sig skyldig till avtalsbrott då man inte, i enlighet med ett undertecknat dokument, flyttat verksamhet från Eskilstuna till Bengtsfors.
Samtliga klubbar anser att Sanmina gjort sig skyldigt till brott mot mbl då man ignorerat informationsplikten och förhandlingsrätten. Det har medfört att facken för sent fått delta i förhandlingar om nedläggningen och därmed haft liten möjlighet att påverka.
Mbl-brottet anser facken sig ha belägg för i det hemliga dokument som nyligen avslöjades.
I dokumentet får Sanminas ledning råd av en PR-firma om hur man ska agera mot fack, politiker, medier och myndigheter. Ett av råden är att man så ofta som möjligt ska tala om hur tråkigt det är med neddragningarna.
Den kanadensiska koncernen har varslat drygt 840 anställda om uppsägning i Motala och Bengtsfors. Facken har reagerat kraftigt mot dokumentets innehåll som man menar avslöjar en oerhörd cynism mot Sanminas anställda.
Facken anser också att dokumentet avslöjar att ledningen beslutat om nedläggning innan man diskuterat frågan med facken och därmed har brutit mot reglerna i mbl.
I förra veckan inledde samtliga klubbar en tvisteförhandling med företaget och en framställan om skadestånd gjordes utan att summan preciserades. När man nu kräver totalt 70 miljoner kronor av Sanmina-SCI kan det jämföras med det tidigare högsta skadestånd som AD utdömt för brott mot mbl, 900 000 kronor.
Är det klokt att begära så mycket?
- Det viktigaste är att vi markerar utåt mot den här typen av agerande så att vi förhoppningsvis också får politikerna att reagera. De skadestånd som brukar dömas ut för brott mot mbl skrattar arbetsgivarna åt. Det är alldeles för billigt att hålla på så här, säger Pär Nilsson.
Även Sifs chefsjurist Eva-Helena Kling är upprörd över Sanminas agerande.
- Det finns ingen rim och reson i hur man agerat. Klubbarna har blivit kraftigt överkörda och har all rätt att vara förbannade. Samtidigt är det så korkat av arbetsgivaren. Om de anställda tappar förtroendet för ledningen så är det ju inte heller säkert de fortsätter vara lojala och pålitliga.
Eva-Helena Kling efterlyser en hårdare tillämpning av lagen.
- Mbl är i dag så misshandlad. Arbetsgivarna visar ingen respekt för arbetstagarna och struntar fullständigt i alla regler. Därför är det viktigt att driva sådana här fall. Arbetsgivarna måste betala skadestånd som svider.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ringde sig själv i Telias kundtjänst – fick sparken

Medarbetaren ringde sig själv för att hinna med jobbet i kundtjänst för Telia. För det fick personen sparken. Nu stäms Telia av Unionen för ogiltigt avskedande.
Elisabeth Brising Publicerad 12 juni 2025, kl 09:27
Teliaskylt
Arbetet i Telias kundtjänst beskrivs som pressat i en stämningsansökan från Unionen. En kundtjänstanställd ringde upp sig själv för att hinna med jobbet men fick sparken för det. Nu stämmer facket företaget. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Artikeln har uppdaterats 16 juni.

Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog. 

Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen. 

Lyste rött i systemet

Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet. 

Chefen: Sköt det snyggt

Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.

Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen. 

När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken. 

Stäms på 190 000 kronor

Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund. 

Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet. 

Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten. 

"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega. 

Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.