Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sänkta löner räddade inte Utfors

Trots lönesänkningar och uppsägningar i fjol är telekomföretaget Utfors i kris. När företaget nu rekonstrueras väntar nya uppsägningar.
Publicerad
- Nedskärningarna blir inte marginella. I fjol var personalanpassningen 10 procent. Nu är det troligt att det blir mer, säger Markus Broberg, informationschef på Utfors.
Telefon- och bredbandsoperatören Utfors har i dag cirka 330 anställda på nio orter i landet. I fjol vände sig företaget till facket för att sänka lönerna kollektivt.
- Vi sa nej till generella lönesänkningar. Men arbetsgivaren gick ut till varje individ. Majoriteten gick med på det, det blev en oerhörd press på individen, berättar Melker Ljungberg, klubbordförande för SEKO som tecknar kollektivavtal på Utfors.
De anställda ställdes inför två alternativ, berättar han. Det ena var att under en 14 månadersperiod sänka lönen med 4-8 procent eller under samma period avstå en lika stor avsättning till en pensionsförsäkring. Om företaget nådde sina mål skulle 1,5 procent av det de anställda avstått betalas tillbaka.
- I dag hade en lika stor majoritet tackat nej. Att vi sänkte lönerna bidrog inte till att vi räddade företaget, säger Melker Ljungberg.
Nu väntar de anställda på besked om hur många som ska sägas upp.
- Det ska sparas pengar, förmodligen innebär det en ekonomisk övertalighet, vilket det finns stöd för i las. Men än vet vi inte numerären, säger Melker Ljungberg.
Att en företagsrekonstruktion pågår påverkar inte arbetsrätten. Men att Utfors enbart tecknat kollektivavtal med SEKO kan dock påverka situationen för dem som tillhör andra fackförbund, som Sif.
- Vi förhandlar för alla eftersom vi har kollektivavtalet, säger Melker Ljungberg.
Sifmedlemmar kan kontakta Sif som kan diskutera med arbetsgivaren. Men eftersom kollektivavtal saknas behöver arbetsgivaren bara lyssna på Sif, någon skyldighet att skriva avtal finns inte.
- Om neddragningarna sker på ett sätt som är negativt för våra medlemmar kan de vända sig till oss. Vi företräder dem, säger Mathias Åström, ombudsman Sif.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.