Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sänkta löner räddade inte Utfors

Trots lönesänkningar och uppsägningar i fjol är telekomföretaget Utfors i kris. När företaget nu rekonstrueras väntar nya uppsägningar.
Publicerad
- Nedskärningarna blir inte marginella. I fjol var personalanpassningen 10 procent. Nu är det troligt att det blir mer, säger Markus Broberg, informationschef på Utfors.
Telefon- och bredbandsoperatören Utfors har i dag cirka 330 anställda på nio orter i landet. I fjol vände sig företaget till facket för att sänka lönerna kollektivt.
- Vi sa nej till generella lönesänkningar. Men arbetsgivaren gick ut till varje individ. Majoriteten gick med på det, det blev en oerhörd press på individen, berättar Melker Ljungberg, klubbordförande för SEKO som tecknar kollektivavtal på Utfors.
De anställda ställdes inför två alternativ, berättar han. Det ena var att under en 14 månadersperiod sänka lönen med 4-8 procent eller under samma period avstå en lika stor avsättning till en pensionsförsäkring. Om företaget nådde sina mål skulle 1,5 procent av det de anställda avstått betalas tillbaka.
- I dag hade en lika stor majoritet tackat nej. Att vi sänkte lönerna bidrog inte till att vi räddade företaget, säger Melker Ljungberg.
Nu väntar de anställda på besked om hur många som ska sägas upp.
- Det ska sparas pengar, förmodligen innebär det en ekonomisk övertalighet, vilket det finns stöd för i las. Men än vet vi inte numerären, säger Melker Ljungberg.
Att en företagsrekonstruktion pågår påverkar inte arbetsrätten. Men att Utfors enbart tecknat kollektivavtal med SEKO kan dock påverka situationen för dem som tillhör andra fackförbund, som Sif.
- Vi förhandlar för alla eftersom vi har kollektivavtalet, säger Melker Ljungberg.
Sifmedlemmar kan kontakta Sif som kan diskutera med arbetsgivaren. Men eftersom kollektivavtal saknas behöver arbetsgivaren bara lyssna på Sif, någon skyldighet att skriva avtal finns inte.
- Om neddragningarna sker på ett sätt som är negativt för våra medlemmar kan de vända sig till oss. Vi företräder dem, säger Mathias Åström, ombudsman Sif.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar