Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sänkta löner räddade inte Utfors

Trots lönesänkningar och uppsägningar i fjol är telekomföretaget Utfors i kris. När företaget nu rekonstrueras väntar nya uppsägningar.
Publicerad
- Nedskärningarna blir inte marginella. I fjol var personalanpassningen 10 procent. Nu är det troligt att det blir mer, säger Markus Broberg, informationschef på Utfors.
Telefon- och bredbandsoperatören Utfors har i dag cirka 330 anställda på nio orter i landet. I fjol vände sig företaget till facket för att sänka lönerna kollektivt.
- Vi sa nej till generella lönesänkningar. Men arbetsgivaren gick ut till varje individ. Majoriteten gick med på det, det blev en oerhörd press på individen, berättar Melker Ljungberg, klubbordförande för SEKO som tecknar kollektivavtal på Utfors.
De anställda ställdes inför två alternativ, berättar han. Det ena var att under en 14 månadersperiod sänka lönen med 4-8 procent eller under samma period avstå en lika stor avsättning till en pensionsförsäkring. Om företaget nådde sina mål skulle 1,5 procent av det de anställda avstått betalas tillbaka.
- I dag hade en lika stor majoritet tackat nej. Att vi sänkte lönerna bidrog inte till att vi räddade företaget, säger Melker Ljungberg.
Nu väntar de anställda på besked om hur många som ska sägas upp.
- Det ska sparas pengar, förmodligen innebär det en ekonomisk övertalighet, vilket det finns stöd för i las. Men än vet vi inte numerären, säger Melker Ljungberg.
Att en företagsrekonstruktion pågår påverkar inte arbetsrätten. Men att Utfors enbart tecknat kollektivavtal med SEKO kan dock påverka situationen för dem som tillhör andra fackförbund, som Sif.
- Vi förhandlar för alla eftersom vi har kollektivavtalet, säger Melker Ljungberg.
Sifmedlemmar kan kontakta Sif som kan diskutera med arbetsgivaren. Men eftersom kollektivavtal saknas behöver arbetsgivaren bara lyssna på Sif, någon skyldighet att skriva avtal finns inte.
- Om neddragningarna sker på ett sätt som är negativt för våra medlemmar kan de vända sig till oss. Vi företräder dem, säger Mathias Åström, ombudsman Sif.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.