Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Rätt avskeda chef som godkände egen övertid

Platschefen attesterade sina egna tidrapporter trots att hon inte hade rätt till det. Därmed hade företaget rätt att avskeda henne, enligt en dom i Arbetsdomstolen. Tre av sju ledamöter håller dock inte med.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Colourbox

Hade den kvinnliga platschefen rätt att själv registrera och attestera sina tidrapporter? Det var själva grundfrågan i en tvist mellan Unionen och ett industriföretag i Västsverige, som nu avgjorts i Arbetsdomstolen, AD.

Kvinnan tillträdde som platschef i januari 2014 och fick under våren en markant ökad arbetsbelastning. Hon arbetade allt mer övertid, både på kontoret och i hemmet. Sammanlagt registrerade – och attesterade – hon 219 timmar i övertid. I juni avskedade bolaget kvinnan med motiveringen att hon medvetet registrerat icke arbetad och ej beordrad övertid, samt att hon i strid med bolagets instruktioner själv attesterat sina tidrapporter.

Unionen var dock av en annan uppfattning. Enligt förbundet har platschefen haft en överenskommelse med bolagets huvudägare och vd som avviker från den normala attestordningen. Den innebar att hon själv skulle attestera sina tidsrapporter och vd i efterhand skulle godkänna detta då han besökte kontoret. Detta skedde också vid två tillfällen men efter en konflikt med platschefen och övriga delägare slutade vd:n helt enkelt att komma till kontoret och därmed även godkänna attesteringen. Huvudägaren förnekar att det funnits en sådan överenskommelse.

Nu har saken avgjorts i Arbetsdomstolen. Domen slår fast att det fanns grund att avskeda kvinnan. Enligt domslutet har platschefen medvetet attesterat sina egna tidrapporter i strid med bolagets instruktioner utan en uttrycklig tillåtelse eller tyst accept från företaget. Hon har därmed grovt åsidosatt sina skyldigheter mot bolaget.

Men domstolen var minst sagt oenig. Tre av AD:s sju ledamöter, däribland ordföranden, anser inte det var rätt att hon förlorade jobbet. Att AD:s ordförande intar en skiljaktig ståndpunkt är mycket ovanligt.

Ordförande och de två ledamöterna anser det styrkt att det faktiskt fanns en överenskommelse om en alternativ attestordning och att kvinnan därmed inte attesterat sina egna tidrapporter i strid med bolagets instruktioner. Eftersom att vd:n signerat två tidrapporter för januari och februari i efterhand finner man det ologiskt att han skulle ha gjort så om de inte hade kommit överens om denna ordning.
De finner inte heller det styrkt att platschefen har efterregistrerat övertid för tid då hon i själva verket inte har arbetat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsgivare vägrar följa dom – Unionen kräver två miljoner

Unionens vann i domstol, men arbetsgivaren vägrar att rätta sig efter domen. Nu stämmer förbundet bolaget på ytterligare två miljoner kronor i utebliven lön och tjänstepension.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad 25 maj 2026, kl 06:01
Gatumiljö i centrala Stockholm med en person sedd bakifrån och polisbil i bakgrunden. Bilden illustrerar en arbetsrättslig tvist som lett till ny stämning.
Trots att anställningen enligt domen skulle fortsätta betalades varken lön eller pension ut. Unionen har därför lämnat in en ny stämningsansökan. Foto: Ola Rennstam

Kvinnan som arbetade i ett kapitalförvaltningsbolag i Stockholm blev uppsagd på grund av personliga skäl 2023. Som Kollega rapporterat om tidigare skedde uppsägningen efter att hon upplyst bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. 

Unionen stämde arbetsgivaren och krävde att hon skulle få tillbaka sitt jobb. Tingsrätten gick på Unionens linje – uppsägningen ogiltigförklarades och bolaget dömdes att betala 135 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, fackets rättegångskostnader samt lön och tjänstepension under tiden som tvisten pågått. 

Bröt anställningskontraktet

Om en uppsägning ogiltigförklaras innebär det anställningen fortsätter som vanligt (se faktaruta nedan). Men bolaget vägrade att rätta sig efter domen, vilket i praktiken innebar att de bröt anställningskontraktet och avslutade hennes anställning. 

Unionen stämmer nu kapitalförvaltarna igen, denna gång på den uteblivna lön, tjänstepension, friskvårdsbidrag och som de vägrat betala, sammanlagt en summa på drygt två miljoner kronor. 

”De bryr sig inte om lagar och regler”

Kvinnan är tacksam för att Unionen driver tvisten åt henne men känner en uppgivenhet kring tvisten med bolaget, som pågått i flera år. 

– Jag vill bara gå vidare och släppa den här historien men det går inte när de fortsätter att bråka. Samtidigt är jag inte ett dugg förvånad, jag tvingades sluta för att jag tog upp att de inte följde lagar och regler. Här är ytterligare ett bevis på att de inte bryr sig om vad som gäller, säger hon.

Ny stämning efter utebliven lön och tjänstepension

Nu hoppas hon att Unionens stämningsansökan ska ge henne den lön, semesterersättning och inbetalning till tjänstepension hon har rätt till enligt lag.

– Jag vann i tingsrätten och fick ju min anställning tillbaka. Om jag varit anställd under den här perioden ska jag väl ha lön, jag jobbar ju inte gratis, säger hon. 

Kollega har varit i kontakt med bolagets vd som avböjer att kommentera ärendet.

Uppsägningen ogiltigförklaras – vad gäller?

  • När en arbetsgivare säger upp en anställd måste det finnas sakliga skäl. Det kan vara arbetsbrist eller personliga skäl. 
     
  • Om du anser att det saknas sakliga skäl kan du bestrida uppsägningen. Observera att du måste agera snabbt, eftersom tiden för att kunna göra detta är kort - oftast två veckor.
     
  • Ditt fackförbund kan driva ärendet vidare till förhandling och domstol. Du kan kräva att få behålla din anställning eller att arbetsgivaren ska betala skadestånd.
     
  • Om en domstol kommer fram till att uppsägningen ska ogiltigförklaras innebär det att din anställning formellt sett har fortsatt hela tiden. Din arbetsgivare måste då betala ut lön till dig retroaktivt för den tid som tvisten pågått och du har också rätt till allmänt skadestånd.

Källa: Unionen