Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Rätt att säga upp trotjänare

Arbetsgivaren begick inget fel när de sade upp en besiktningstekniker efter 27 år på företaget för att han hade svårt att prata med sina chefer. Det slår Arbetsdomstolen fast i en ny dom.
Ola Rennstam Publicerad
Lars Pehrson/SvD/TT
Mannen jobbade som besiktningstekniker i 27 år innan han blev uppsagd. Lars Pehrson/SvD/TT

Mannen arbetade med att besiktiga villor för försäkringsärenden när han plötsligt blev uppsagd av personliga skäl. Bolaget hävdade att han hade misskött sig, framför allt eftersom att han har haft svårt att kommunicera med chefer och kollegor. Han ska bland annat struntat i att svara på mejl och telefonsamtal samt att dyka upp på kontoret en gång i veckan för avstämning som bestämt. Enligt arbetsgivaren hade även kunder framfört klagomål på besiktningsteknikern. Sammanlagt hade mannen arbetat 27 år på företaget med olika uppgifter. Under årens lopp hade bolaget gett honom en rad varningar och erinran, men aldrig initierat några insatser för att hjälpa honom eller brytt sig om att utreda orsaken till mannens sociala begränsningar.

I våras stämde Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet begärde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras och krävde 150 000 kronor i skadestånd.

– Det krävs oerhört mycket för att bli uppsagd på grund av misskötsamhet. Här har arbetsgivaren inte på fötter eftersom man varken har erbjudit någon hjälp för att komma till rätta med problemet, eller tittat efter en omplacering, sade Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen som företrätt medlemmen, i våras.

Läs mer: Blev uppsagd efter 27 år

Nu har Arbetsdomstolen sagt sitt i frågan. Enligt domen hade arbetsgivaren saklig grund att säga upp besiktningsteknikern. Domstolen konstaterar att mannen allvarligt brustit i kommunikationen med de chefer som han arbetat på distans med. Han har visat en ovilja, eller oförmåga, att rätta sig efter bolagets direktiv.

Enligt Unionen skulle de problem som bolaget upplevde med besiktningsteknikerns kommunikation ha kunnat åtgärdas om företaget anpassat sig till mannens begränsningar och vidtagit stödåtgärder som att till exempel kommunicera tydligare med honom. Arbetsdomstolen konstaterar dock att de aktuella mejlen arbetsgivaren skickat varit korta, tydliga och relevanta. Det är inte heller troligt att ett byte till en ny chef eller till andra arbetsuppgifter på distans skulle ha åtgärdat bristerna, enligt domstolens bedömning.

Domen innebär att Unionen förlorade målet och förbundet ska därmed ersätta arbetsgivarsidans rättegångskostnader på 294 000 kr. Arbetsdomstolen konstaterar dock att mannens agerande inte orsakat så svåra störningar i verksamheten att det funnits skäl att stänga av honom från arbetet. Därmed ska bolaget betala 30 000 kronor i allmänt skadestånd till besiktningsteknikern. Två av Arbetsdomstolens ledamöter var skiljaktiga och ansåg att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Läs mer: Unionen sågar AD-dom

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD