Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Rätt att säga upp trotjänare

Arbetsgivaren begick inget fel när de sade upp en besiktningstekniker efter 27 år på företaget för att han hade svårt att prata med sina chefer. Det slår Arbetsdomstolen fast i en ny dom.
Ola Rennstam Publicerad
Lars Pehrson/SvD/TT
Mannen jobbade som besiktningstekniker i 27 år innan han blev uppsagd. Lars Pehrson/SvD/TT

Mannen arbetade med att besiktiga villor för försäkringsärenden när han plötsligt blev uppsagd av personliga skäl. Bolaget hävdade att han hade misskött sig, framför allt eftersom att han har haft svårt att kommunicera med chefer och kollegor. Han ska bland annat struntat i att svara på mejl och telefonsamtal samt att dyka upp på kontoret en gång i veckan för avstämning som bestämt. Enligt arbetsgivaren hade även kunder framfört klagomål på besiktningsteknikern. Sammanlagt hade mannen arbetat 27 år på företaget med olika uppgifter. Under årens lopp hade bolaget gett honom en rad varningar och erinran, men aldrig initierat några insatser för att hjälpa honom eller brytt sig om att utreda orsaken till mannens sociala begränsningar.

I våras stämde Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet begärde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras och krävde 150 000 kronor i skadestånd.

– Det krävs oerhört mycket för att bli uppsagd på grund av misskötsamhet. Här har arbetsgivaren inte på fötter eftersom man varken har erbjudit någon hjälp för att komma till rätta med problemet, eller tittat efter en omplacering, sade Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen som företrätt medlemmen, i våras.

Läs mer: Blev uppsagd efter 27 år

Nu har Arbetsdomstolen sagt sitt i frågan. Enligt domen hade arbetsgivaren saklig grund att säga upp besiktningsteknikern. Domstolen konstaterar att mannen allvarligt brustit i kommunikationen med de chefer som han arbetat på distans med. Han har visat en ovilja, eller oförmåga, att rätta sig efter bolagets direktiv.

Enligt Unionen skulle de problem som bolaget upplevde med besiktningsteknikerns kommunikation ha kunnat åtgärdas om företaget anpassat sig till mannens begränsningar och vidtagit stödåtgärder som att till exempel kommunicera tydligare med honom. Arbetsdomstolen konstaterar dock att de aktuella mejlen arbetsgivaren skickat varit korta, tydliga och relevanta. Det är inte heller troligt att ett byte till en ny chef eller till andra arbetsuppgifter på distans skulle ha åtgärdat bristerna, enligt domstolens bedömning.

Domen innebär att Unionen förlorade målet och förbundet ska därmed ersätta arbetsgivarsidans rättegångskostnader på 294 000 kr. Arbetsdomstolen konstaterar dock att mannens agerande inte orsakat så svåra störningar i verksamheten att det funnits skäl att stänga av honom från arbetet. Därmed ska bolaget betala 30 000 kronor i allmänt skadestånd till besiktningsteknikern. Två av Arbetsdomstolens ledamöter var skiljaktiga och ansåg att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Läs mer: Unionen sågar AD-dom

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts. 

Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.