Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Partssamtal om utländska entreprenörer går framåt

I Vaxholmskonfliktens efterdyningar beslöt LO och Svenskt Näringsliv att ta fram en mall för medlemsförbunden för att förhindra att en liknande konflikt uppstår igen.
Publicerad
Det var när Byggnads krävde att det lettiska byggföretaget Laval un Partneri skulle teckna kollektivavtal som oenighet uppstod. Företaget vägrade, och Byggnads satte bolaget i blockad. Frågan om det var tillåtet att ta till stridsåtgärder mot företaget, som redan har ett lettiskt kollektivavtal, har bollats över till EG-domstolen för avgörande.
LO och Svenskt Näringsliv har sedan konflikten drog igång diskuterat en modell för framför allt lönesättning. LO:s chefsförhandlare Erland Olausson kallar samtalen "konstruktiva".
- Det är väl så man brukar säga det diplomatiskt.
Det i särklass svåraste att nå enighet kring är lönefrågan. LO anser att minimilönen inte kan anses acceptabel om snittet bland de svenska arbetarna ligger avsevärt högre.
- Om lägstlönen ligger på 13 000 kronor men alla i själva verket tjänar mellan 15 000 och 18 000 blir det orimligt att betala lägstlönen för utländsk arbetskraft. Det är diskriminering, säger Erland Olausson.
Samtidigt som man för en dialog med LO har Svenskt Näringsliv öppet deklarerat att man tänker stötta det lettiska byggföretaget ekonomiskt genom den juridiska processen. Det ses inte med blida ögon från fackligt håll.
- Jag undrar hur deras medlemmar ser på det. Det de gör är att ekonomiskt understöda ett företag som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation. Det innebär att det lettiska företaget intar en särställning gentemot de egna företagen som ju faktiskt har tecknat kollektivavtal. Att man gör så här är häpnadsväckande, säger Olausson.
Han anser också att arbetsgivarnas stöd kan försvåra samarbetet med LO.
- Det ökar misstänksamheten bland våra förbund mot Svenskt Näringslivs avsikter, och gör det svårare att nå en rimlig kompromiss.
Trots det fortgår samtalen. Svenskt Näringsliv har försäkrat att de har ärliga avsikter och vill nå en gemensam mall.
För tjänstemännens del pågår diskussionerna än så länge internt. Något samtal med arbetsgivarna har man inte.
- Vi har tre fyra arbetsgrupper som ser över det här ur olika aspekter, så vi jobbar med frågan, säger Anders Widlund, kanslichef på PTK.
Den 1 juli ska LO och Svenskt Näringsliv ha nått fram till gemensamma rekommendationer till medlemsförbund och företag.
- Ingen anser att det är någon katastrof om det blir färdigt i augusti i stället. Men i september-oktober drar avtalsförhandlingarna igång i hela byggsektorn. Blir det inget klart innan dess tror jag inte att det blir något alls, säger Erland Oalusson.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.