Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Partssamtal om utländska entreprenörer går framåt

I Vaxholmskonfliktens efterdyningar beslöt LO och Svenskt Näringsliv att ta fram en mall för medlemsförbunden för att förhindra att en liknande konflikt uppstår igen.
Publicerad
Det var när Byggnads krävde att det lettiska byggföretaget Laval un Partneri skulle teckna kollektivavtal som oenighet uppstod. Företaget vägrade, och Byggnads satte bolaget i blockad. Frågan om det var tillåtet att ta till stridsåtgärder mot företaget, som redan har ett lettiskt kollektivavtal, har bollats över till EG-domstolen för avgörande.
LO och Svenskt Näringsliv har sedan konflikten drog igång diskuterat en modell för framför allt lönesättning. LO:s chefsförhandlare Erland Olausson kallar samtalen "konstruktiva".
- Det är väl så man brukar säga det diplomatiskt.
Det i särklass svåraste att nå enighet kring är lönefrågan. LO anser att minimilönen inte kan anses acceptabel om snittet bland de svenska arbetarna ligger avsevärt högre.
- Om lägstlönen ligger på 13 000 kronor men alla i själva verket tjänar mellan 15 000 och 18 000 blir det orimligt att betala lägstlönen för utländsk arbetskraft. Det är diskriminering, säger Erland Olausson.
Samtidigt som man för en dialog med LO har Svenskt Näringsliv öppet deklarerat att man tänker stötta det lettiska byggföretaget ekonomiskt genom den juridiska processen. Det ses inte med blida ögon från fackligt håll.
- Jag undrar hur deras medlemmar ser på det. Det de gör är att ekonomiskt understöda ett företag som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation. Det innebär att det lettiska företaget intar en särställning gentemot de egna företagen som ju faktiskt har tecknat kollektivavtal. Att man gör så här är häpnadsväckande, säger Olausson.
Han anser också att arbetsgivarnas stöd kan försvåra samarbetet med LO.
- Det ökar misstänksamheten bland våra förbund mot Svenskt Näringslivs avsikter, och gör det svårare att nå en rimlig kompromiss.
Trots det fortgår samtalen. Svenskt Näringsliv har försäkrat att de har ärliga avsikter och vill nå en gemensam mall.
För tjänstemännens del pågår diskussionerna än så länge internt. Något samtal med arbetsgivarna har man inte.
- Vi har tre fyra arbetsgrupper som ser över det här ur olika aspekter, så vi jobbar med frågan, säger Anders Widlund, kanslichef på PTK.
Den 1 juli ska LO och Svenskt Näringsliv ha nått fram till gemensamma rekommendationer till medlemsförbund och företag.
- Ingen anser att det är någon katastrof om det blir färdigt i augusti i stället. Men i september-oktober drar avtalsförhandlingarna igång i hela byggsektorn. Blir det inget klart innan dess tror jag inte att det blir något alls, säger Erland Oalusson.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.

 

Arbetsrätt

Frågade om en privat tjänst – blev avskedad

Lina Björk Publicerad 18 september 2025, kl 09:12
Frågade om en privat tjänst – blev avskedad
Skylt på arbetsdomstolen
Frågade om en privat tjänst – blev avskedad
Arbetsrätt

Frågade om en privat tjänst – blev avskedad

Mannen frågade sin kollega om han kunde hämta en vattenspridare under arbetstid, som han köpt privat. Det uppskattades inte av företaget han jobbade på, som gav honom sparken.
Lina Björk Publicerad 18 september 2025, kl 09:12
Skylt på arbetsdomstolen
Mannen bad sin kollega om en privat tjänst, vilket resulterade i att han blev av med jobbet. Foto: Claudio Bresciani / TT

Mannen jobbade som lagerarbetare och sedan produktionsledare på grossistföretaget Martin & Servera när han i våras blev avskedad. Orsakerna var enligt företaget: han hade avvikit från arbetsplatsen under instämplad tid, han hade inte stämplat in sina kollegor på rätt sätt, han hade orsakat bristande arbetsmiljö och slutligen hade han bett medarbetare om privata tjänster. 

Mannen själv har gett förklaringar till händelserna. Bland annat har han åkt hem på raster och följt med sitt barn till sjukhus under arbetstid, men alltid kommunicerat det med sina chefer. 

Saknade avtal för nattarbete

Grossistföretaget saknade tillfälligt avtal för nattarbete. Men enligt Unionens stämningsansökan har anställda varit pressade att bli klara med sitt plock av varor under kvällsskiftet, även om midnatt ibland passerats. Den tiden har tagits ut i ledighet eller ersättning efteråt. Det har hanterats likadant av alla andra produktionsledare och registrerad tid har även godkänts av attesterande chefer. 

Den dåliga arbetsmiljön anser arbetsgivaren att mannen orsakat genom att bestraffa vissa medarbetare, medan han själv anser att han ställt rimliga krav på anställda som inte gjort sitt jobb. 

Slutligen är det en vattenspridare som orsakat mannen problem. När en arbetskamrat skulle göra en körning till Norrköping frågade produktionsledaren om kollegan kunde tänka sig att ta med en vattenspridare tillbaka som han köpt privat. Kollegan svarade ja. 
Händelsen tillsammans med arbetsgivarens andra argument gjorde att mannen avskedades i maj. 

Unionen stämmer i AD

Avskedande får ske om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren, vilket Unionen inte anser att medlemmen har gjort. Unionen stämmer därför arbetsgivaren på 190 000 kronor i allmänt skadestånd och vill att domstolen förklarar avskedandet ogiltigt. 

Kollega har sökt Martin & Servera som inte vill kommentera ärendet.