Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Partssamtal om utländska entreprenörer går framåt

I Vaxholmskonfliktens efterdyningar beslöt LO och Svenskt Näringsliv att ta fram en mall för medlemsförbunden för att förhindra att en liknande konflikt uppstår igen.
Publicerad
Det var när Byggnads krävde att det lettiska byggföretaget Laval un Partneri skulle teckna kollektivavtal som oenighet uppstod. Företaget vägrade, och Byggnads satte bolaget i blockad. Frågan om det var tillåtet att ta till stridsåtgärder mot företaget, som redan har ett lettiskt kollektivavtal, har bollats över till EG-domstolen för avgörande.
LO och Svenskt Näringsliv har sedan konflikten drog igång diskuterat en modell för framför allt lönesättning. LO:s chefsförhandlare Erland Olausson kallar samtalen "konstruktiva".
- Det är väl så man brukar säga det diplomatiskt.
Det i särklass svåraste att nå enighet kring är lönefrågan. LO anser att minimilönen inte kan anses acceptabel om snittet bland de svenska arbetarna ligger avsevärt högre.
- Om lägstlönen ligger på 13 000 kronor men alla i själva verket tjänar mellan 15 000 och 18 000 blir det orimligt att betala lägstlönen för utländsk arbetskraft. Det är diskriminering, säger Erland Olausson.
Samtidigt som man för en dialog med LO har Svenskt Näringsliv öppet deklarerat att man tänker stötta det lettiska byggföretaget ekonomiskt genom den juridiska processen. Det ses inte med blida ögon från fackligt håll.
- Jag undrar hur deras medlemmar ser på det. Det de gör är att ekonomiskt understöda ett företag som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation. Det innebär att det lettiska företaget intar en särställning gentemot de egna företagen som ju faktiskt har tecknat kollektivavtal. Att man gör så här är häpnadsväckande, säger Olausson.
Han anser också att arbetsgivarnas stöd kan försvåra samarbetet med LO.
- Det ökar misstänksamheten bland våra förbund mot Svenskt Näringslivs avsikter, och gör det svårare att nå en rimlig kompromiss.
Trots det fortgår samtalen. Svenskt Näringsliv har försäkrat att de har ärliga avsikter och vill nå en gemensam mall.
För tjänstemännens del pågår diskussionerna än så länge internt. Något samtal med arbetsgivarna har man inte.
- Vi har tre fyra arbetsgrupper som ser över det här ur olika aspekter, så vi jobbar med frågan, säger Anders Widlund, kanslichef på PTK.
Den 1 juli ska LO och Svenskt Näringsliv ha nått fram till gemensamma rekommendationer till medlemsförbund och företag.
- Ingen anser att det är någon katastrof om det blir färdigt i augusti i stället. Men i september-oktober drar avtalsförhandlingarna igång i hela byggsektorn. Blir det inget klart innan dess tror jag inte att det blir något alls, säger Erland Oalusson.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.

Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY