Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Partssamtal om utländska entreprenörer går framåt

I Vaxholmskonfliktens efterdyningar beslöt LO och Svenskt Näringsliv att ta fram en mall för medlemsförbunden för att förhindra att en liknande konflikt uppstår igen.
Publicerad
Det var när Byggnads krävde att det lettiska byggföretaget Laval un Partneri skulle teckna kollektivavtal som oenighet uppstod. Företaget vägrade, och Byggnads satte bolaget i blockad. Frågan om det var tillåtet att ta till stridsåtgärder mot företaget, som redan har ett lettiskt kollektivavtal, har bollats över till EG-domstolen för avgörande.
LO och Svenskt Näringsliv har sedan konflikten drog igång diskuterat en modell för framför allt lönesättning. LO:s chefsförhandlare Erland Olausson kallar samtalen "konstruktiva".
- Det är väl så man brukar säga det diplomatiskt.
Det i särklass svåraste att nå enighet kring är lönefrågan. LO anser att minimilönen inte kan anses acceptabel om snittet bland de svenska arbetarna ligger avsevärt högre.
- Om lägstlönen ligger på 13 000 kronor men alla i själva verket tjänar mellan 15 000 och 18 000 blir det orimligt att betala lägstlönen för utländsk arbetskraft. Det är diskriminering, säger Erland Olausson.
Samtidigt som man för en dialog med LO har Svenskt Näringsliv öppet deklarerat att man tänker stötta det lettiska byggföretaget ekonomiskt genom den juridiska processen. Det ses inte med blida ögon från fackligt håll.
- Jag undrar hur deras medlemmar ser på det. Det de gör är att ekonomiskt understöda ett företag som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation. Det innebär att det lettiska företaget intar en särställning gentemot de egna företagen som ju faktiskt har tecknat kollektivavtal. Att man gör så här är häpnadsväckande, säger Olausson.
Han anser också att arbetsgivarnas stöd kan försvåra samarbetet med LO.
- Det ökar misstänksamheten bland våra förbund mot Svenskt Näringslivs avsikter, och gör det svårare att nå en rimlig kompromiss.
Trots det fortgår samtalen. Svenskt Näringsliv har försäkrat att de har ärliga avsikter och vill nå en gemensam mall.
För tjänstemännens del pågår diskussionerna än så länge internt. Något samtal med arbetsgivarna har man inte.
- Vi har tre fyra arbetsgrupper som ser över det här ur olika aspekter, så vi jobbar med frågan, säger Anders Widlund, kanslichef på PTK.
Den 1 juli ska LO och Svenskt Näringsliv ha nått fram till gemensamma rekommendationer till medlemsförbund och företag.
- Ingen anser att det är någon katastrof om det blir färdigt i augusti i stället. Men i september-oktober drar avtalsförhandlingarna igång i hela byggsektorn. Blir det inget klart innan dess tror jag inte att det blir något alls, säger Erland Oalusson.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts. 

Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.