Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Otillräckliga insatser för att bekämpa ohälsan"

Som väntat aviserar regeringen krafttag mot ohälsan i det budgetförslag för 2003 som presenterades i dag. Men facken tror inte åtgärderna räcker.
Publicerad
Kostnader för sjukskrivningar och förtidspensioner väntas uppgå till minst 111 miljarder kronor nästa år. Det är en sjättedel av statsbudgeten.
I den förra budgeten presenterade regeringen ett elvapunktsprogram mot ohälsan. Sedan dess har sjukskrivningarna fortsatt raka i höjden.
Regeringens mål är att sjukskrivningsdagarna ska halveras till 2008.
Några av de åtgärder man vill genomföra är:
- att sjuka ska få snabbare behandling genom att mer resurser tillförs
- att alla långtidssjukskrivna ska få en egen kontaktperson på försäkringskassan.
- att det förebyggande arbetsmiljöarbetet stärks genom att man tillför pengar till de regionala skyddsombuden och för utbildning av personal på företagshälsovården.
- att deltidssjukskrivning ska vara utgångspunkten vid sjukskrivning.
- att förtidspensionering ska tidsbegränsas till tre år. Efter det ska det, efter prövning, finnas möjlighet till en förlängning.
Regeringen poängterar att kampen mot ohälsan ska ske i samverkan med arbetsmarknadens parter. Man kommer senare att lägga fram förslag om ändrade regler så att arbetsgivarna, som det heter, "får starkare ekonomiska drivkrafter att ta ansvar för arbetsvillkoren och för förebyggande och rehabiliterande arbete. Man hoppas förslaget ska träda i kraft den första juli nästa år.
I dag la regeringen även fram ett lagförslag som innebär att arbetsgivare med mer än tio anställda ska redovisas medarbetarnas sjukfrånvaro i årsredovisningen. På det viset hoppas regeringen att arbetsgivares intresse för att vidta åtgärder ska öka.
TCO:s ordförande Sture Nordh anser att regeringens planerade åtgärder mot ohälsan är otillräckliga.
- Det krävs ett helhetsgrepp för att långsiktigt minska stressen och öka inflytandet för de anställda över sitt arbete och sin arbetstid. Det saknas i regeringens förslag, säger han i en kommentar.
Även Sifs förbundsekonom Lillemor Gladh är tveksam till budgetförslaget:
- Det är bra att man skärper tonen mot arbetsgivarna vad gäller rehabiliteringsansvaret. Men det är fel att man också skärper tonen mot de sjukskrivna då man bland annat vill att förtidspensioneringar ska omprövas efter tre år. Och det här med att man ska utgå från deltidssjukskrivningar vid sjukskrivningar är svårförståeligt.
- För övrigt så räcker inte de här insatserna för att stoppa utvecklingen. Man måste gå till roten med det onda och då kan regeringen inte göra så mycket. Det man måste jobba med är att arbetsmiljöarbetet tas mer seriöst på arbetsplatserna, säger Lillemor Gladh

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD