Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ny lag ska sätta stopp för vikariesvängen

Det ska bli enklare för arbetsgivare att anställa kortare perioder. Men efter 18 månader införs straffavgifter om inte tjänsten blir fast. Förslagen i Arbetslivsinstitutets utredning välkomnas av Sifs chefsjurist Eva-Helena Kling som dock hellre skulle se tillsvidareanställningar än straffavgifter.
Publicerad
En helt ny och enhetlig modell för korttidsanställningar föreslås, vilket gör att det blir fritt fram för tidsbegränsade anställningar upp till 18 månader, under en femårsperiod, sedan blir anställningen fast.
- Det är bra att de elva formerna för visstidsanställningar blir färre, säger Eva-Helena Kling.
Undantag görs för vikariat där vikarien ersätter någon annan, de går fortfarande över i en fast anställning efter 36 månaders inhopp under fem år. Villkoren för provanställningar förblir oförändrade.
Rätt till förtur ska ges redan efter sex månader, mot tolv månader i dag. För att fler korttidsanställningar ska övergå i fasta anställningar införs en avgift efter 18 månader. Arbetsgivaren blir då skyldig att betala den anställde minst tre månadslöner. Samma avgift tillämpas om rätten till förtur förbises.
- Det vore bättre för den enskilde om anställningen övergick i en tillsvidareanställning, anser Eva-Helena Kling.
Lojaliteten mellan arbetstagare och arbetsgivare ska regleras, vilket kan påverka till exempel arbetsledning.
- Det gör det möjligt för den anställde att säga vad som inte är rätt och rimligt. Det är ett uttryck för att arbetsgivaren ska visa respekt för de anställda, konstaterar Eva-Helena Kling.
Samtidigt blir inte arbetsgivaren längre skyldig att först förhandla med facket vid större förändringar som rör enskilda anställda.
- Det innebär en försvagning av arbetstagarnas position. Men det finns ändå möjlighet att ta hjälp av facket.
En lagregel om konkurrensklausuler föreslås, men den påverkar inte gällande kollektivavtal.
- Konkurrensklausuler är ett gissel, lagen skulle ha förbjudit dem, hävdar Eva-Helena Kling.
Anställningstryggheten för föräldralediga förstärks genom att uppsägningstiden ska börja löpa först när arbetstagaren är tillbaka i arbete. Ett förbud mot att diskriminera föräldralediga införs i föräldraledighetslagen och JämO får i uppgift att övervaka detta.

CHRISTINA SWAHN






Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen

Kvinnan sades upp efter att arbetsgivaren blev varse att hon häktats för mordförsök på sin man. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot las. Claudio Bresciani/TT

Det var i slutet av juni som kvinnan dömdes till 12 års fängelse för försök till mord, efter att ha förgiftat sin man med d-vitamin och kalcium. I mitten av juli sades hon upp från sin tjänst på Google, med hänvisning till domen i tingsrätten. 

Men kvinnan överklagade och vill nu även ha sin tjänst tillbaka. 

Filip Vujcic

Hon är dömd i första instans, men det har överklagats och är inte slutgiltigt. Vi gick vidare med en stämning om ogiltigförklarande av uppsägning snabbt eftersom preskriptionsfristen är kort och höll på att löpa ut, säger Filip Vujcic, som är förbundsjurist på Unionen och företräder kvinnan i tingsrätten, där tvisten om uppsägningen äger rum.



Om kvinnan döms även i hovrätten, läggs stämningen ned då?

– Det tar vi ställning till då. 

Unionen stämmer Google på sammanlagt 135 000 kronor i ersättning för brott mot las. 

Kollega har sökt Google för en kommentar.