Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ny lag ska sätta stopp för vikariesvängen

Det ska bli enklare för arbetsgivare att anställa kortare perioder. Men efter 18 månader införs straffavgifter om inte tjänsten blir fast. Förslagen i Arbetslivsinstitutets utredning välkomnas av Sifs chefsjurist Eva-Helena Kling som dock hellre skulle se tillsvidareanställningar än straffavgifter.
Publicerad
En helt ny och enhetlig modell för korttidsanställningar föreslås, vilket gör att det blir fritt fram för tidsbegränsade anställningar upp till 18 månader, under en femårsperiod, sedan blir anställningen fast.
- Det är bra att de elva formerna för visstidsanställningar blir färre, säger Eva-Helena Kling.
Undantag görs för vikariat där vikarien ersätter någon annan, de går fortfarande över i en fast anställning efter 36 månaders inhopp under fem år. Villkoren för provanställningar förblir oförändrade.
Rätt till förtur ska ges redan efter sex månader, mot tolv månader i dag. För att fler korttidsanställningar ska övergå i fasta anställningar införs en avgift efter 18 månader. Arbetsgivaren blir då skyldig att betala den anställde minst tre månadslöner. Samma avgift tillämpas om rätten till förtur förbises.
- Det vore bättre för den enskilde om anställningen övergick i en tillsvidareanställning, anser Eva-Helena Kling.
Lojaliteten mellan arbetstagare och arbetsgivare ska regleras, vilket kan påverka till exempel arbetsledning.
- Det gör det möjligt för den anställde att säga vad som inte är rätt och rimligt. Det är ett uttryck för att arbetsgivaren ska visa respekt för de anställda, konstaterar Eva-Helena Kling.
Samtidigt blir inte arbetsgivaren längre skyldig att först förhandla med facket vid större förändringar som rör enskilda anställda.
- Det innebär en försvagning av arbetstagarnas position. Men det finns ändå möjlighet att ta hjälp av facket.
En lagregel om konkurrensklausuler föreslås, men den påverkar inte gällande kollektivavtal.
- Konkurrensklausuler är ett gissel, lagen skulle ha förbjudit dem, hävdar Eva-Helena Kling.
Anställningstryggheten för föräldralediga förstärks genom att uppsägningstiden ska börja löpa först när arbetstagaren är tillbaka i arbete. Ett förbud mot att diskriminera föräldralediga införs i föräldraledighetslagen och JämO får i uppgift att övervaka detta.

CHRISTINA SWAHN






Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nekades rehab – fick sparken

En sjukskriven IT-utvecklare nekades rehabinsatser från arbetsgivaren. När Unionen blev inkopplat påstod företaget att mannen inte längre jobbade kvar. Ett avsked, menar facket som nu stämt IT-bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 2 september 2025, kl 13:04
En sjukskriven IT-utvecklare i Stockholm nekades rehabilitering och avskedades utan uppsägningshandling. Unionen stämmer nu arbetsgivaren för brott mot LAS och kräver skadestånd. På bilden syns en IT-utvecklare i en serverhall.
IT-bolaget nekade medarbetaren rehabiliteringsinsatser och dök inte upp på rehabmöte med Försäkringskassan. När Unionen ville diskutera saken med bolaget meddelade ledningen att mannen inte jobbade kvar.
Foto: Colourbox

Hösten 2024 blev en IT-utvecklare på ett Stockholmsföretag sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. När Försäkringskassan bokade in ett rehabiliteringsmöte med arbetsgivaren visade det sig att företaget inte ville delta. Bolaget upprättade heller ingen rehabiliteringsplan, vilket man är skyldig till enligt lag (se faktaruta) och ingen chef följde upp hur medarbetaren mådde.

Bolaget: ”Olovlig frånvaro”

Företaget hävdar att IT-utvecklaren varit olovligt frånvarande från arbetet men det tillbakavisas av Unionen.

Annika Jonasson
Annika Jonasson

– Vår medlem har inte varit olovligen frånvarande, däremot har han missat att lämna in ett läkarintyg, vilket har sin grund i hans hälsotillstånd. Arbetsgivaren har haft god kännedom om hans sjukdomshistorik och att han var sjukskriven, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.

Hon påpekar vidare att arbetsgivaren borde ha utrett varför läkarintyget inte lämnades in.
– I det här fallet har arbetsgivaren inte vidtagit några rehabiliteringsinsatser eller någon plan för återgång.

Unionen: ”Orimligt”

När Unionens ombudsman kallade till förhandling med företaget meddelade bolaget att IT-utvecklaren inte längre jobbade kvar, detta på grund av den olovliga frånvaron.
– Det är ett agerande som vi anser vara jämförbart med ett avskedande, säger Annika Jonasson.

Enligt Unionen har IT-utvecklaren inte fått någon uppsägningshandling som visar att anställningen upphört. Nu har förbundet stämt arbetsgivaren för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

– Det är helt orimligt att avsluta en anställning för en sjukskriven medarbetare, som på grund av sitt hälsotillstånd, inte haft möjlighet att skicka in ett läkarintyg, säger Annika Jonasson.

Fotnot: Kollega söker företaget för en kommentar.

Arbetsgivaren skyldig att rehabilitera

  • Den som är sjukskriven har rätt till ett förstärkt anställningsskydd. Det innebär att arbetsgivaren – i princip – inte får säga upp medarbetaren på grund av din sjukdom.
  • Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar, en skyldighet att bidra till att medarbetaren kan gå tillbaka till arbetet.
  • Arbetsgivarens skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit till följd av arbetet eller om den har andra orsaker. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt.
  • Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete – en rehabiliteringsplan –om det förväntas ta mer än 60 dagar innan medarbetaren är helt tillbaka i arbete.
     

Arbetstagare skyldig att medverka

  • En arbetstagare är skyldig att medverka till sin egen rehabilitering. Det innebär att vara villig att testa olika åtgärder som arbetsgivaren föreslår, att komma till möten och kommunicera med sin chef. 

KÄLLA: Unionen och Försäkringskassan