Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

MS-sjuke Jimmy fick sparken – får 80 000 kronor

Jimmy Norfelt, 30, blev av med sin praktikplats efter att han vaccinerade sig. Nu har företaget gått med på en förlikning och kommer betala 80 000 kronor till Jimmy.
– Jag fick rätt på papperet, det känns riktigt skönt, säger han.
Oscar Broström Publicerad
Jimmy Norfelt.
Jimmys förra arbetsgivare har gått med på att betala 80 00 kronor till Jimmy. Foto: Katarina Hansson

Jimmy Norfelt berättar att han är lättad. Den senaste tiden, efter att han med Unionens hjälp stämde företaget, har varit påfrestande. Efter att ha pratat med Kollega, som var först med att berätta om det som hände Jimmy, har han gjort ytterligare ett tiotal intervjuer och telefonen har gått varm med vänner och bekanta som hört av sig.

Men nu kanske han kan börja lägga hela historien bakom sig. I dag blev det klart att företaget gått med på en förlikning och betalar ut de 80 000 kronor som Jimmy och Unionen begärt i diskrimineringsersättning.

– Det känns riktigt skönt. Det blir som ett avslut. Även om förlikningen inte innebär att de erkänner att de gjorde fel, utan bara att de vill få det överstökat, känns det som att jag fick rätt.

Chefen skeptisk till vaccin

Jimmy har diagnosen MS, och har dessutom varit utbränd. Under våren började han arbetsträna på ett motorföretag i södra Norrland, men den arbetsträningen fick ett hastigt avslut. När Jimmy valde att vaccinera sig mot covid-19, efter råd från sin vårdhavare, meddelade hans chef på företaget att han inte var välkommen tillbaka.

En av cheferna på företaget är motståndare till vaccinet, samt skeptisk till att det överhuvudtaget finns ett vaccin mot covid-19, vilket han var tydlig med när Kollega ringde upp honom.

– För det första är det inget vaccin. Påstår du att det är ett vaccin? På det här företaget har vi ingen som är vaccinerad, sa han då.

Enligt Unionens jurist Elisabet Ohlsson, som företrätt Jimmy, var företagets beteende diskriminering, eftersom MS-diagnosen begränsar Jimmys funktionsförmåga. Jimmy och Unionen stämde företaget på 80 000 kronor, en summa som företaget i och med förlikningen går med på att betala.

– Det är alltid bra när en tvist kan lösas frivilligt och här får ju Jimmy det belopp vi har stämt in för, så det måste ses som en bra uppgörelse. Det här visar också att man har nytta av att vara med i facket, säger Elisabet Ohlsson på Unionen.

Jimmy lyckades, efter avslutet på företaget, få en ny praktikplats där han nu arbetstränar. Han är glad för att telefonen nu kommer tystna lite, så att han kan lägga fokus på annat.

– Det kommer bli betydligt lugnare nu. Det känns skönt att inte behöva tänka på det mer. Nu kan jag blicka framåt och koncentrera mig på nuvarande arbetsplatsen, utan att bli påmind om den här incidenten hela tiden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Blåstes på 400 000 i bonus

Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Ola Rennstam Publicerad 15 januari 2026, kl 06:01
Prorogationsavtal. Kostymklädd man river sönder ett papper med texten bonus.
En marknadschef nekades utlovad bonus på 427 500 kronor av sin utländska arbetsgivare – nu prövas tvisten i svensk domstol då Unionen har stämt företaget för att medlemmen ska få pengarna. Foto: Colourbox

Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.

Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.

Bolaget: Vd:n saknade mandat

Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.

Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).

Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande

Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.

Viktor Anesäter Foto: Unionen

Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.

 

Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?

Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.

Vad är ett prorogationsavtal?

Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.