Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Metso kan stämmas för förhandlingsbrott

Sif överväger en stämning mot Metso för mbl-brott i samband med övertagandet av två Kvaernerbolag i Karlstad. Samtidigt vill klubbarna snabbt få igång förhandlingar om den nya organisationen och får hjälp av en löntagarkonsult.
Publicerad
Sedan en del av verksamheten vid Kvaerner Pulping och Kvaerner Kamfab, i enlighet med EU-kommissionens krav, sålts till kanadensiska GL&V kunde Metso ta över vid årsskiftet. Bolagen har nu bytt namn till Metso Fiber och Metso Kamfab.
Men ännu finns ingen organisationsplan för den nya verksamheten varför de anställda svävar i ovisshet om vad som ska hända.
- Allting har ju skett över huvudet på oss, säger Kjell Ragnarsson, Sifordförande på Metso Kamfab.
- Men nu gäller det att få fram organisationsplanen så snabbt som möjligt, så att vi inte tappar marknad och anställda väljer att gå till andra jobb i stället.
För några veckor sedan slog Sifs regionchef Magnus Hildebrand larm om att Metso brutit mot svensk arbetsrätt i samband med försäljningen av verksamhet till GL&V då ingen förhandling om verksamhetsövergången skett. I stället fick ett 50-tal handplockade anställda erbjudande om att gå över till det kanadensiska bolaget.
Enligt Anders Thorén, Kvaerner Pulpings informationschef, tolkade Metsos ledning EU-kommissionens beslut så att man i enlighet med ett EU-direktiv hade rätt att ta fram listor på personal utan att behöva förhandla med facket. Vilket torde vara ett solklart mbl-brott hävdar Magnus Hildebrand.
Sif funderar ännu över hur man ska gå vidare, både när det gäller EU-kommissionens eventuella inblandning i affären och Metsos agerande. Enligt Magnus Hildebrand kan förbundet snart ta beslut om att stämma Metso.
Kjell Ragnarsson vill fokusera på förhandlingarna om den nya organisationen till vilka nu facken utlovats hjälp av en löntagarkonsult.
- Hans uppgift är i första hand att hjälpa oss med strukturen, vad vi kan sälja och sådant. Men i uppdraget ingår säkert också att se tillbaka historiskt och då hoppas vi få mer information om vad som skett under den här processen. Och kanske få veta mer om hur EU-kommissionen agerat, säger Kjell Ragnarsson.
Sedan 21 av de handplockade anställda tackat ja till erbjudandet om att gå till GL&V och några andra beslutat gå till andra anställningar återstår cirka 440 som berörs av den nya organisationen. Av dessa har 169 tidigare sagts tillhöra den verksamhet som GL&V tagit över.
Dessa kommer vid en eventuell förhandling om övertalighet att jämställas med alla andra anställda enligt grundprincipen först in - sist ut, enligt Kjell Ragnarsson.
Han har dock gott hopp om att det kan lösa sig bra för de allra flesta.
- Det finns nu ett 50-tal vakanser på Metso i Karlstad och Sundsvall och 75 presumtiva avtalspensionärer samtidigt som vi hoppas att Metso kan komma att utöka sin verksamhet här i Karlstad, säger Kjell Ragnarsson.
- En eventuell stämning mot Metso och en granskning av EU-kommissionens agerande får skötas parallellt med våra förhandlingar.

ANITA TÄPP












Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD