Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Metso kan stämmas för förhandlingsbrott

Sif överväger en stämning mot Metso för mbl-brott i samband med övertagandet av två Kvaernerbolag i Karlstad. Samtidigt vill klubbarna snabbt få igång förhandlingar om den nya organisationen och får hjälp av en löntagarkonsult.
Publicerad
Sedan en del av verksamheten vid Kvaerner Pulping och Kvaerner Kamfab, i enlighet med EU-kommissionens krav, sålts till kanadensiska GL&V kunde Metso ta över vid årsskiftet. Bolagen har nu bytt namn till Metso Fiber och Metso Kamfab.
Men ännu finns ingen organisationsplan för den nya verksamheten varför de anställda svävar i ovisshet om vad som ska hända.
- Allting har ju skett över huvudet på oss, säger Kjell Ragnarsson, Sifordförande på Metso Kamfab.
- Men nu gäller det att få fram organisationsplanen så snabbt som möjligt, så att vi inte tappar marknad och anställda väljer att gå till andra jobb i stället.
För några veckor sedan slog Sifs regionchef Magnus Hildebrand larm om att Metso brutit mot svensk arbetsrätt i samband med försäljningen av verksamhet till GL&V då ingen förhandling om verksamhetsövergången skett. I stället fick ett 50-tal handplockade anställda erbjudande om att gå över till det kanadensiska bolaget.
Enligt Anders Thorén, Kvaerner Pulpings informationschef, tolkade Metsos ledning EU-kommissionens beslut så att man i enlighet med ett EU-direktiv hade rätt att ta fram listor på personal utan att behöva förhandla med facket. Vilket torde vara ett solklart mbl-brott hävdar Magnus Hildebrand.
Sif funderar ännu över hur man ska gå vidare, både när det gäller EU-kommissionens eventuella inblandning i affären och Metsos agerande. Enligt Magnus Hildebrand kan förbundet snart ta beslut om att stämma Metso.
Kjell Ragnarsson vill fokusera på förhandlingarna om den nya organisationen till vilka nu facken utlovats hjälp av en löntagarkonsult.
- Hans uppgift är i första hand att hjälpa oss med strukturen, vad vi kan sälja och sådant. Men i uppdraget ingår säkert också att se tillbaka historiskt och då hoppas vi få mer information om vad som skett under den här processen. Och kanske få veta mer om hur EU-kommissionen agerat, säger Kjell Ragnarsson.
Sedan 21 av de handplockade anställda tackat ja till erbjudandet om att gå till GL&V och några andra beslutat gå till andra anställningar återstår cirka 440 som berörs av den nya organisationen. Av dessa har 169 tidigare sagts tillhöra den verksamhet som GL&V tagit över.
Dessa kommer vid en eventuell förhandling om övertalighet att jämställas med alla andra anställda enligt grundprincipen först in - sist ut, enligt Kjell Ragnarsson.
Han har dock gott hopp om att det kan lösa sig bra för de allra flesta.
- Det finns nu ett 50-tal vakanser på Metso i Karlstad och Sundsvall och 75 presumtiva avtalspensionärer samtidigt som vi hoppas att Metso kan komma att utöka sin verksamhet här i Karlstad, säger Kjell Ragnarsson.
- En eventuell stämning mot Metso och en granskning av EU-kommissionens agerande får skötas parallellt med våra förhandlingar.

ANITA TÄPP












Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."