Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Medlemmar döms till miljonskadestånd

Unionenmedlemmarna gjorde sig skyldiga till brott mot lojalitetsplikten. Däremot bröt de inte mot lagen om företagshemligheter. Det slår Arbetsdomstolen fast i ett uppmärksammat mål där skadestånden till slut hamnade på 2,4 miljoner kronor i stället för det ursprungliga kravet på över 10 miljoner.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Colourbox

Målet handlar om tre anställda på ett transportföretag som tillsammans med en före detta chef på transportföretaget startade en konkurrerande verksamhet som kvickt tog över en storkund från det gamla företaget.

Transportföretaget hävdade att de tre anställda hade brutit mot lojalitetsplikten eftersom de startat och drivit det nya bolaget redan under sin tid som anställda. Dessutom ansågs de ha utnyttjat och röjt företagshemlig information.

Två av de tre anställda var medlemmari Unionen och företräddes av förbundet i AD.

AD konstaterar att de tre anställda var delägare i det nystartade bolaget redan innan de slutade sina anställningar hos den tidigare arbetsgivaren. De har, skriver AD, ”tagit aktiv del i förberedelserna och planeringen inför den framtida verksamheten” i det nya bolaget. Det handlandet har också lett till ekonomisk skada för arbetsgivaren. Utan det illojala beteendet skulle företaget inte ha förlorat sin storkund, anser AD. De anställda ska därför ersätta den förlust som företaget gjorde på grund av detta. Den förlusten uppskattar AD till 2,1 miljoner kronor.

När det gäller brott mot företagshemligheter konstaterar domstolen att den tredje anställde som inte är medlem i Unionen har kopierat och senare använt hemlig information bland annat om priser. Däremot finns det inget som visar att de två Unionenmedlemmarna kände till detta.

De tre anställda döms därför till att gemensamt betala för den ekonomiska skadan på 2,1 miljoner kronor. Därtill ska de två Unionenmedlemmarna betala skadestånd på 100 000 kronor var för brott mot kollektivavtalet. Slutligen ska den tredje anställde och det nystartade företaget betala skadestånd på 100 000 kronor för brott mot lagen om företagshemligheter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.