Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
47 000 kronor i utebliven semesterersättning. Det var grunden för den konkursansökan som Unionenmedlemmen, med stöd av en jurist på förbundet, lämnade in till tingsrätten den 13 januari. Knappt två veckor senare drogs ansökan tillbaka sedan det visat sig att mannen redan fått pengarna.
Enligt uppgift planerar nu Romy Foods, mannens tidigare arbetsgivare, att stämma medlemmen och kräva skadestånd.
– Vi har givetvis rätt till skadestånd som vi kommer att utkräva för att kompensera för de kostnader vi har haft i anledning av det vi drabbats av i form av negativ publicitet och skadat förtroende, säger Romy Foods koncernchef Rickard Gillblad till branschorganet Food Supply.
– Situationen har skapat problem för företaget och lett till att vissa kunder och samarbetspartners har sagt upp avtal med Romy Foods, tillägger han.
Hur kunde då detta hända?
Enligt uppgifter i Food Supply vände sig medlemmen till Unionen för att få hjälp med att få ut sin semesterersättning i oktober förra året. Sedan förbundet skickat ett kravbrev till företaget med en veckas frist och beloppet ändå inte hade betalats fick arbetsgivaren en betalningsuppmaning med en frist fram till den 12 januari.
När medlemmen då uppgav att han ännu inte hade fått några pengar lämnade Unionen, som mannens juridiska ombud, in konkursansökan till Västmanlands tingsrätt den 13 januari. Knappt två veckor senare meddelade företaget tingsrätten att man hade betalat ut semesterersättningen redan den 19 oktober – en dag efter den första fristen. Det bekräftades också av medlemmen, varpå konkursansökan direkt drogs tillbaka.
Rickard Gillblad har hävdat att både den tidigare anställde och Unionen visste om att mannen hade fått beloppet redan i oktober.
Unionens chefsjurist Martin Wästfelt vill inte gå in på några detaljer i fallet, men tillbakavisar bestämt att förbundet kände till utbetalningen. Han påpekar att när konkursansökan lämnades in så hade förbundet en god grund för det, baserat på de uppgifter man då hade.
– Vi har följt de regler som gäller som ombud. Det är inte Unionen, utan medlemmen, som är part och borgenär, som är konkurssökande. När vi hjälpte honom att göra det här så ansåg vi att det fanns god grund för det.
– När vi fick information om att ersättningen var betald så följde vi god inkassosed på så vis att vi omedelbart återkallade stämningen, skickade ut en dementi och informerade kreditupplysningsföretagen om detta.
Om Romy Foods beslutar sig för att stämma den tidigare anställde så kommer inte Unionen att företräda denne.
– Om arbetsgivaren stämmer medlemmen för att den har gjort något felaktigt, så är det en sak mellan arbetsgivaren och medlemmen, säger Martin Wästfelt som påpekar att han inte vill kommentera mer när det gäller det aktuella fallet.
Enligt honom kan man som privatperson ”huvudsakligen inte” ha en försäkring som skyddar en mot skadeståndanspråk, som i det här fallet. Däremot har Unionen en ansvarsförsäkring i det fall man, rent hypotetiskt, hjälper en medlem att göra något som sedan visar sig vara fel.
– Vi tar självklart ansvar för våra handlingar, vilket är reglerat i stadgar och i en ganska omfattande praxis. Men i det här fallet tycker jag man ska vara väldigt försiktig med att kommentera. Det är en ovanlig situation som har uppstått.
Kollega har sökt Richard Gillblad men inte lyckats nå någon på Romy Foods.
Om din arbetsgivare inte betalar ut lön eller annan ersättning ska du så snart som möjligt vända dig till ditt fackförbund och i sista hand få hjälp med att göra en konkursansökan. Det för att säkra din rätt till den statliga lönegarantin och därmed din fordran om arbetsgivaren skulle gå i konkurs.
Unionen har årligen runt ett par hundra sådana ärenden.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar.
Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.
Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam.
Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna.
Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera.
Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen.
Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.
Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.
Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder.
Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget.
– Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten.
Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra.
Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen.
Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras.
– Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.
